Regioners och kommuners digitala resiliens är viktig för att förhindra cyberattacker och upprätthålla kontinuiteten i lokala offentliga tjänster

Den digitala resiliensen varierar kraftigt bland regionerna och kommunerna i EU. Vissa offentliga myndigheter har målmedvetet arbetat för digital resiliens i flera år, medan andra har hamnat på efterkälken på grund av resursbrist, personalbrist och administrativ kapacitetsbrist. Den 18–19 oktober träffades medlemmarna av Europeiska regionkommitténs (ReK) utskott för ekonomisk politik (ECON) i Wismar i Tyskland för att diskutera hur man genom förbättrad konnektivitet, teknik och kompetens kan bidra till att förebygga digitala klyftor och påskynda den digitala omställningen.

I det utkast till yttrande om ”EU:s cybersolidaritetsakt och digitala resiliens” som ECON-utskottets medlemmar antog under sitt sammanträde den 18 oktober efterfrågar man att pågående ansträngningar för att stärka den digitala resiliensen ska inbegripa och stödja den lokala och regionala nivån, eftersom lokala myndigheter ofta äger och förvaltar viktiga digitala lösningar och infrastrukturer på plats som riskerar att angripas.

Mot denna bakgrund efterlyser man i yttrandet adekvata finansiella, tekniska och kompetenshöjande insatser för att lyfta cybersäkerhetsnivån och säkerställa starkare kapacitet för att upptäcka, analysera och behandla data om cyberhot och cyberincidenter på lokal och regional nivå. Den nuvarande bristen på tydliga incitament och processer för hur kommuner och regioner kan vara en aktiv part i arbetet med att stärka den digitala resiliensen utgör en risk för unionen. Det är därför mycket viktigt att ta itu med denna brist och inbegripa regionerna och kommunerna i arbetet med att höja EU:s cybersäkerhet.

”Cyberattacker blir allt vanligare, och de blir mer och mer sofistikerade”, konstaterar föredraganden Pehr Granfalk (SE–EPP), ledamot av kommunfullmäktige i Solna. ”Lokala myndigheter hör till de mest sårbara och föredragna målen för hackare. I takt med att det digitala slagfältet växer måste Europa stärka sitt digitala försvar. Kommuner och regioner behöver konkret stöd från den nationella och den europeiska nivån, inte bara ha skyldigheten att rapportera attacker. ReK efterlyser därför en ökad tydlighet kring hur detta stöd kommer att ges till regionerna, inte minst för att lyfta cybersäkerhetsnivån i de mindre kommunerna.”

I takt med allt fler offentliga tjänster blir digitala och ömsesidigt sammankopplade ökar risken för stora cyberattacker eller fysiska angrepp på kritisk infrastruktur kraftigt, vilket kan leda till en ”digital pandemi”. ECON-utskottets medlemmar underströk därför att en förebyggande metod där man prioriterar cyberresiliens och satsar på cybersäkerhet är nödvändig för att minska den digitala sårbarheten. Det framhölls även att ledare inom den offentliga och den privata sektorn kan samarbeta för att bygga konkreta färdplaner för kollektiv resiliens genom att stödja forskning och innovation.

”Det gläder mig att Mecklenburg-Vorpommern bidrar till och diskuterar lösningar för att få bukt med hackarverksamhet under Europeiska cybersäkerhetsmånaden, som syftar till öka medvetenheten kring farorna på internet”, förklarar Tilo Gundlack (DE–PES), ledamot av delstatsparlamentet i Mecklenburg-Vorpommern, som stod värd för sammanträdet. ”Gång på gång upplever vi hur privata och offentliga enheter begränsas i sina möjligheter att agera. Här i Wismar har politiker, skolor, kommun- och regionförvaltningen samt industri- och handelskammaren utsatts för cyberhot.”

De lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll när det handlar om att göra den digitala tekniken tillgänglig för alla medborgare. ECON-utskottets medlemmar diskuterade en rad åtgärder för att höja regionernas och kommunernas digitala resiliens. Ett exempel på bästa praxis som lyftes fram var staden Rijeka i Kroatien, vars kommunikationsnav och datacentrum ger samtliga invånare och företag åtkomst till en rad onlinetjänster i anknytning till skatter, skolor och allmännyttiga tjänster. Staden har också en särskild avdelning som ansvarar för datasäkerhet och sköter digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.

Den 18 oktober antog ECON-medlemmarna även ett utkast till yttrande om kommissionens ”Rapport om EU:s konkurrenspolitik 2022”. Där uppmanar man kommissionen att fokusera på att stärka politiken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning så att de båda politikområdena (konkurrens och sammanhållning) kompletterar varandra och främjar en inkluderande och balanserad ekonomisk tillväxt i Europas regioner och kommuner. Rättvis konkurrens är också avgörande för att främja innovation och en ändamålsenlig resursfördelning, vilket är särskilt viktigt i de regioner som hanterar den digitala och den gröna omställningen. Regionerna och kommunerna varnar för att en längre uppmjukning av konkurrensreglerna, i synnerhet i anknytning till statligt stöd, skulle leda till en fortsatt ökning av skillnaderna inom och mellan EU:s medlemsstater. Framför allt skulle landsbygdsområden eller områden som genomgår en industriell omvandling löpa risk att inte kunna dra nytta av offentligt stöd.

”Den konkurrenspolitiska ramen har temporärt gjorts mer flexibel för att på ett lämpligt sätt, inte minst genom systemet för statligt stöd, kunna stödja europeiska företag som lidit skada av såväl pandemin som kriget i Ukraina”, förklarar föredraganden Antonio Mazzeo(IT–PES), ordförande för regionfullmäktige i Toscana. ”Nu är det dock dags att lämna krisfasen och övergå till en permanent ram för att uppfylla målen för den ekologiska och digitala omställningen. Jag är mycket stolt över detta yttrande eftersom det är i linje med principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen. Vi efterlyser en rad reformer av de konkurrenspolitiska reglerna, vilka kommer att göra det möjligt för oss att ha en hög investeringsnivå, särskilt i de mest missgynnade områdena, samt en dynamisk och rättvis inre marknad som gynnar alla medborgare och företag.”

De två utkasten till yttrande ska enligt planen antas vid ReK:s plenarsession den 29–30 november.

Bakgrund:

EU:scybersolidaritetsakt, som kommissionen lade fram den 18 april 2023, syftar till att stärka EU:s kapacitet att upptäcka, förbereda sig inför och hantera betydande och storskaliga cybersäkerhetshot och cyberattacker. Förslaget omfattar en europeisk cybersäkerhetssköld, bestående av säkerhetscentrum som är sammankopplade i hela EU, och en övergripande cyberkrismekanism för att förbättra EU:s säkerhetsstatus.

Den 4 april 2023 offentliggjorde kommissionen årsrapporten om konkurrenspolitiken 2022, som är den 52:a upplagan av rapporten om konkurrenspolitiken. Den innehåller utförlig information om de viktigaste politiska initiativen och lagstiftningsinitiativen och om de beslut som kommissionen antagit för att tillämpa EU:s konkurrenslagstiftning under fjolåret.

I april 2023 offentliggjorde ReK en studie där man undersöker läget för den digitala resiliensen bland lokala och regionala myndigheter i EU och tittar på de lösningar och medel som används på subnationell nivå för att stärka denna resiliens. Mer information finns här.

Kontaktperson:

Theresa Sostmann

Tfn +32 475999415

Theresa.Sostmann@cor.europa.eu