Landsbygdsutveckling: Regionerna efterlyser en bredare agenda för territoriell sammanhållning

Lokala och regionala ledare antog ett yttrande om landsbygdsutvecklingens framtid efter 2027 vid Europeiska regionkommitténs (ReK) plenarsession den 6 maj. I yttrandet, som leds av föredraganden Radim Sršeň (CZ–EPP), borgmästare i Dolní Studénky, efterlyses ett fullständigt erkännande av landsbygdsutvecklingen som ett centralt mål för sammanhållningspolitiken, med stöd av särskild finansiering och en enhetlig strategi som går utöver den sektorsspecifika jordbrukspolitiken.

Landsbygdsområdena, som utgör omkring 80 % av EU:s territorium och hyser nästan 30 % av EU-medborgarna, är fortfarande strukturellt underinvesterade. Denna ihållande klyfta försvagar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, undergräver det demokratiska förtroendet och ”rätten att stanna” och begränsar också EU:s konkurrenskraft på lång sikt. Samtidigt spelar landsbygdsområdena en strategisk roll när det gäller att genomföra EU:s viktigaste prioriteringar, däribland klimatåtgärder, miljöskydd, förnybar energi, stabila och suveräna livsmedelssystem, territoriell resiliens och social sammanhållning.

Mot denna bakgrund välkomnar lokala och regionala företrädare EU:s föreslagna territoriella strategi för landsbygdsutveckling som ett steg mot mer enhetlig, flexibel och lokalt skräddarsydd finansiering. De betonar dock att landsbygdsområden har underfinansierats i den nuvarande budgeten och riskerar att hamna på efterkälken ytterligare i nästa fleråriga budgetram om inte betydande resurser tydligt öronmärks för landsbygdsområden.

I yttrandet efterlyses därför en starkare och mer integrerad ram som effektiviserar och anpassar befintliga finansieringsinstrument, så att landsbygdsutveckling blir mer fast förankrat i en bredare sammanhållningspolitisk strategi. Den belyser också potentialen hos program som Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa för att stödja innovation och konkurrenskraft i landsbygdsområden.

En viktig betoning läggs på styrning: Landsbygdsutvecklingen efter 2027 bör vara fast förankrad i subsidiaritetsprincipen och säkerställa ett meningsfullt deltagande av regionala och lokala myndigheter i beslutsfattandet under utformningen, godkännandet och genomförandet av nationella och regionala partnerskapsplaner.

Slutligen efterlyses i yttrandet ökat stöd för beprövade platsbaserade strategier såsom Leader och smarta byar, med stöd av särskild finansiering, tillsammans med starkare landsbygdssäkring och kapacitetsuppbyggnad på alla förvaltningsnivåer för att säkerställa att politiken bättre återspeglar och tillgodoser landsbygdens behov.

Citat

Föredragande Radim Sršeň (CZ–EPP), borgmästare i Dolní Studénky: ”Framtiden för landsbygdsutveckling står vid ett vägskäl. Landsbygdsområden kan antingen bli ett museum eller en levande och attraktiv plats att leva för alla generationer. De har många utmaningar och stor potential, och en holistisk, platsbaserad, integrerad, flerfonds- och flerpolitisk strategi är det enda receptet för deras framtid. Det bör också finnas tillräcklig särskild finansiering för landsbygdsområden, vilket motsvarar verkligheten att 30 % av EU-medborgarna bor där, samt för platsbaserade integrerade instrument såsom Leader/LLU och smarta byar osv., eftersom de har visat sig vara mycket framgångsrika när det gäller att engagera medborgarna och ta fram skräddarsydda lösningar för varje hörn av Europa. Det enda sättet att förändra demografin och missnöjet är att fullt ut utnyttja landsbygdsområdenas strategiska potential och förbättra livskvaliteten.”

Bakgrund

• Foton och videor från plenarsessionen.
• Följ presstjänstkontot på X.
• Det antagna yttrandet ingår i en serie av 20 yttranden om vilka ReK arbetar med att bedöma specifika aspekter och bestämmelser i EU:s framtida långtidsbudget 2028–2034: kontrollera färdplanen för yttrandena.
  

Kontaktuppgifter:

Hélène Dressen
Tfn: +32 471502795
Helene.dressen@cor.europa.eu