Regioner och städer motsätter sig föreslagna nedskärningar av fiskerifinansieringen

De lokala och regionala ledarna delade med kommissionsledamot Kadis sin oro över att nedskärningarna skulle försvaga kustsamhällena och livsmedelstryggheten.

Under en debatt med kommissionsledamoten med ansvar för fiske och hav, Costas Kadis, den 1 juli efterlyste Europeiska regionkommittén (ReK) att EU:s finansiering av fiske, vattenbruk och kustsamhällen skulle bibehållas på åtminstone nuvarande nivåer. De lokala och regionala ledarna varnade för att den föreslagna resursminskningen inom ramen för nästa fleråriga budgetram för 2028–2034 riskerar att undergräva kustregionernas motståndskraft och begränsa sektorns förmåga att bidra till EU:s miljö-, klimat- och energimål.

Under ReK:s plenarsession betonade ReK-ledamöterna att fiske och vattenbruk är ekonomiskt, socialt och kulturellt avgörande för många av EU:s kustområden, öregioner och yttersta randområden, eftersom de stöder arbetstillfällen, livsmedelsproduktion, bearbetningsindustri, logistik och turism, samtidigt som de upprätthåller lokala identiteter, bevarar kulturarvet och bidrar till Europas livsmedelssuveränitet. När det gäller genomförandet av politiken är de lokala och regionala myndigheterna beredda att spela en central roll för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och havspakten genom fiskeri- och vattenbruksförvaltning, innovation, utbildning, kustutveckling och efterlevnad av fiskeri- och miljöregler, och se till att politiken på ett effektivt sätt svarar mot den territoriella verkligheten och kustsamhällenas behov.

I detta avseende beklagar ReK att den föreslagna tilldelningen för fiske och vattenbruk är den som drabbades hårdast av den procentuella minskningen bland EU:s politikområden under nästa fleråriga budgetram. I yttrandet under ledning av Thibaut Guignard (FR–EPP), borgmästare i Ploeuc-l'Hermitage, efterlyses därför en garanterad öronmärkt budget som åtminstone motsvarar den nuvarande programperioden. I yttrandet efterlyses också ett särskilt kapitel om fiske och vattenbruk i de nationella och regionala partnerskapsplanerna för att skydda den gemensamma fiskeripolitikens synlighet och oberoende. För att säkerställa att den framtida finansieringsramen fungerar för alla territorier begär kommittén en territoriell förhandsbedömning av dess socioekonomiska konsekvenser, med särskild uppmärksamhet på avlägsna områden, öar och yttersta randområden. 

Dessutom varnar yttrandet för risken för en betydande minskning av sektorn och betonar att miljömässig hållbarhet och socioekonomisk resiliens måste gå hand i hand. Den gemensamma fiskeripolitiken måste ha tillräckliga ekonomiska resurser för att hantera akuta utmaningar såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar i marina ekosystem samt generationsskifte. I yttrandet efterlyses också större investeringar i återställande av ekosystem, utfasning av fossila bränslen, modernisering av flottan och innovation, och ett stärkt stöd till småskaligt kustfiske, sysselsättning av god kvalitet, säkrare arbetsvillkor och jämställdhet. 

Slutligen kräver lokala och regionala ledare att systematiskt involveras i utformningen, genomförandet och övervakningen av fiskeri- och havspolitiken, i linje med principerna om flernivåstyre.

Citat 

ReK:s föredragande Thibaut Guignard (FR–EPP), borgmästare i Ploeuc-l’Hermitage: ”Fiske och vattenbruk är strategiska sektorer för EU och avgörande för att trygga livsmedelsförsörjningen, den territoriella sammanhållningen och utvecklingen av kustsamhällen. Inom Europeiska regionkommittén efterlyser vi ett starkt, stabilt och särskilt ekonomiskt stöd till den gemensamma fiskeripolitiken för att ta itu med alla de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som sektorn står inför. Vi stöder också generationsskiftet och stärkandet av lokalt ledda utvecklingsstrategier samt de regionala och lokala myndigheternas nyckelroll när det gäller att bygga en verkligt hållbar framtid för det europeiska fisket.”

Costas Kadis, kommissionsledamot med ansvar för fiske och hav: ”Lokala och regionala myndigheter är viktiga partner när det gäller att utforma och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, den europeiska havspakten och unionens havs- och vattenbrukspolitik på fältet. När vi går vidare med den fleråriga budgetramen behöver vi en finansieringsram som hjälper kustsamhällena att förnya sig och förbli motståndskraftiga och konkurrenskraftiga. För att uppnå detta måste vi fullt ut utnyttja den nya budgetstrukturen för att maximera de tillgängliga medlen. En stark roll för regionerna kommer att vara avgörande för att omvandla dessa ambitioner till konkreta resultat.”

Bakgrund

• Foton och videor från plenarsessionen.
• Följ presstjänstkontot på X.
• Euroepiska kommissionen antog i juli 2025 ett förslag till nästa fleråriga budgetram för perioden 2028–2034. Den nya fleråriga budgetramen omfattar stöd till genomförandet av i) den gemensamma fiskeripolitiken, ii) den europeiska havspakten och iii) unionens havs- och vattenbrukspolitik, som en del av den nationella och regionala partnerskapsfonden. Fonden är ett enda instrument med delad förvaltning som konsoliderar flera politikområden och fungerar via nationella och regionala partnerskapsplaner och ett enhetligt regelverk.
• I april 2025 antog ReK ett yttrande om den europeiska havspakten, under ledning av Mätta Ivarsson (SE–De gröna). Läs mer .
• I juni 2025 anslöt sig ReK till Ocean Rise & Coastal Resilience Coalition, som lanserades under FN:s havskonferens 2025 i Nice. Pressmeddelande.
• I juni 2026 offentliggjorde Europeiska kommissionen den första årliga sociala rapporten om fiskeri-, vattenbruks- och beredningssektorerna. Det lades fram vid mötet i rådet (jordbruk och fiske) den 22 juni, under vilket EU:s fiskeministrar också diskuterade utvärderingen av förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. Läs mer . 
• Det antagna yttrandet ingår i en serie av 20 yttranden om vilka ReK arbetar med att bedöma specifika aspekter och bestämmelser i EU:s framtida långtidsbudget 2028–2034: kontrollera färdplanen för yttrandena.

Kontaktuppgifter:

Hélène Dressen

Tfn: +32 471 50 27 95

Helene.dressen@cor.europa.eu