Förenklade regler för privat-offentligt samarbete kan bidra till att minska territoriella skillnader

Europeiska unionens regioner och städer har efterlyst ett starkare och mer strategiskt samarbete mellan offentliga och privata myndigheter för att minska de territoriella och ekonomiska skillnaderna i Europa.

I ett yttrande som antogs enhälligt vid plenarsessionen den 4 mars betonade Europeiska regionkommitténs (ReK) ledamöter att det, trots de anmärkningsvärda framsteg som gjorts under de senaste 20 åren, fortfarande finns stora luckor för att fullt ut frigöra sammanhållningspolitikens potential att locka privata investeringar och säkerställa varaktig tillväxt i alla regioner.

Byråkratiska ineffektiviteter, svaga upphandlingssystem, överlappande kontroller, brist på lokal anpassning och politisk instabilitet är några av de största hinder som identifierats av regionala och lokala ledare och som hindrar samarbetet mellan offentliga och privata enheter.

I ett yttrande som utarbetats av Kristoffer Tamsons (SE–EPP), regionråd i Region Stockholm, efterlyste ReK en större roll för den privata sektorn när det gäller att stärka sammanhållningspolitiken.

Med pågående förhandlingar om EU:s nästa långtidsbudget för 2028–2034 har regioner och städer betonat de små och medelstora företagens betydande bidrag till sammanhållningspolitiken och deras roll som viktiga drivkrafter för lokal ekonomisk utveckling. Under den föregående programperioden 2014–2020 stödde sammanhållningspolitiken omkring fem miljoner små och medelstora företag med 118 miljarder euro och bidrog till att skapa 370 000 nya direkta arbetstillfällen.

Tekniskt stöd på plats för att säkerställa en rättvis fördelning av medel

ReK:s ledamöter betonade att den offentliga och den privata sektorn måste samarbeta för att se till att varje euro i EU-finansiering matchas av know-how, investeringar och ansvarsskyldighet – oavsett om de kommer från offentliga eller privata aktörer – för att uppnå meningsfulla resultat för EU-medborgarna.

De varnade för en ökande klyfta mellan regioner som är innovationsledande och mindre utvecklade regioner som inte har samma erfarenhet eller institutionella kapacitet att dra nytta av nya fonder och finansieringsinstrument. Det nya förslaget till EU-budget bör därför innehålla tillräckligt med rådgivning och tekniskt stöd till mindre erfarna regioner för att säkerställa en rättvis fördelning av medel, hävdade de.

Bland förslagen om att förenkla reglerna för slutliga stödmottagare och offentliga organ föreslog lokala och regionala ledare att man skulle tillåta enklare granskningsförfaranden för små projekt (under 100 000 euro) om deras resultat tydligt påvisas. De föreslog också införandet av en mekanism för snabb översyn för att identifiera och ta itu med oproportionerliga nationella krav och förbättra anpassningen mellan EU:s regler och nationella regler, särskilt reglerna för statligt stöd och möjligheten till nationell medfinansiering av projekt som finansieras med sammanhållningspolitiska medel.

Citat

Kristoffer Tamsons (SE–EPP), regionråd i Region Stockholm: ”Engagemang från den privata sektorn är inte frivilligt – det är avgörande för sammanhållningsinvesteringarnas långsiktiga resiliens och inverkan.”

Bakgrund

· Videoklipp och foton från ReK:s plenarsession.

· ReK arbetar med 20 yttranden för att bedöma specifika aspekter och bestämmelser i EU:s framtida långtidsbudget 2028–2034 (yttrandenas färdplan). Detta omfattar ett yttrande som antogs den 4 mars, där man redogör för önskemål och farhågor när det gäller budgetens övergripande struktur. Mer information om antagna yttranden och tillhörande pressmeddelanden