Regioner och städer efterlyser enklare och bättre tillgång till finansiering för att främja kompetensutveckling i hela Europa

Under en debatt den 14 oktober med Roxana Mînzatu, kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för sociala rättigheter, kompetens, arbetstillfällen av hög kvalitet och beredskap, efterlyste lokala och regionala ledare bättre resurser och finansiering i nästa EU-budget för att genomföra kompetensunionen, ett viktigt initiativ inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I ett åtföljande yttrande under ledning av Emil Boc (RO–EPP), borgmästare i Cluj-Napoca, betonade ledamöter av Europeiska regionkommittén (ReK) att investeringar i kompetens är EU:s starkaste drivkraft för konkurrenskraft.

Den europeiska församlingen för lokala och regionala politiker efterlyste enklare, mer tillgänglig och bättre samordnad EU-finansiering i EU:s nya långtidsbudget (2028–2034) och att lokala och regionala myndigheter ska erkännas som oumbärliga partner för genomförandet av kompetensunionen och strategierna för social inkludering i alla EU:s regioner. De betonade att kompetensunionen och strategin mot fattigdom bör vara ömsesidigt förstärkande, eftersom ökad kompetens för medborgarna främjar sysselsättning och bekämpar fattigdom och social utestängning. 

Efter debatten med kommissionsledamot Mînzatu antog de lokala och regionala ledarna yttrandet om kompetensunionen och betonade vidare att investeringar i kompetens är avgörande för Europas motståndskraft, konkurrenskraft och sammanhållning, särskilt i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade regioner. De bekräftade de lokala och regionala myndigheternas avgörande roll när det gäller att anpassa utbildningen till lokala behov och efterlyste en strukturerad dialog med EU-institutionerna för att se till att EU:s politik återspeglar den lokala verkligheten. 

ReK:s ledamöter betonade behovet av att modernisera utbildningen genom större investeringar i kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, digitalisering och yrkesutbildning, samtidigt som man tar itu med lärarbristen. De efterlyste starka partnerskap med företag och den akademiska världen för att bygga upp regionala kompetensekosystem som främjar innovation och behåller talanger. 

ReK förespråkade också skräddarsydda strategier för att integrera utsatta grupper på arbetsmarknaden, tillsammans med starkare stöd till arbetsplatsbaserat och livslångt lärande. Ledamöterna underströk att ett bättre erkännande av kvalifikationer i hela Europa och en datadriven kompetenspolitik är avgörande för att förbereda Europas arbetskraft för framtida utmaningar. 

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör EU:s ram för att främja social rättvisa, rättvisa arbetsvillkor och lika möjligheter. Kompetensunionen, som lanserades i år av Europeiska kommissionen, är en av dess viktigaste prioriteringar och syftar till att förse medborgarna med den kompetens som behövs för den gröna och den digitala omställningen. Utmaningarna är betydande. Endast 37 % av de vuxna deltog i utbildning 2023, vilket är under målet på 60 % för 2030, och kompetensbristen fortsätter att öka i en tid då befolkningen i arbetsför ålder minskar och 3,5 miljoner arbetstillfällen i EU fortfarande är otillsatta.

Citat: 

Kata Tüttő, Europeiska regionkommitténs ordförande: ”På alltför många ställen har lokala företag svårt att anställa rätt person med rätt kompetens. Jag är glad över att se att kompetensunionen både kommer att göra det lättare för arbetstagare att flytta till EU med ett stärkt erkännande av examensbevis och överförbarhet av rättigheter, samtidigt som deras möjligheter på sina egna platser stärks genom att stärka förvärvandet av grundläggande färdigheter, omskolning och deras beredvillighet att ansluta sig till den gröna och digitala ekonomin. Konkurrenskraft kan inte bara handla om ett fåtal högteknologiska knutpunkter, utan måste vila på en solid social och ekonomisk struktur i alla EU:s regioner.” 

Roxana Mînzatu, Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för sociala rättigheter och social kompetens, arbetstillfällen av hög kvalitet och beredskap: ”Människor förväntar sig åtgärder – och det innebär att social rättvisa ska stå i centrum för alla beslut vi fattar. Arbetstillfällen av hög kvalitet, utbildning, kompetens och stark social delaktighet måste vara våra prioriteringar. Det är detta som kommer att driva på ett konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa som ger verkliga resultat och möjligheter för alla sina medborgare.” 

Föredragande Emil Boc (RO–EPP), borgmästare i Cluj-Napoca: "Lokala och regionala myndigheter genomför inte bara politik som beslutas på annat håll. De är de verkliga arkitekterna av transformation. De bygger upp ekosystem för livslångt lärande, främjar innovationsnav och sammanför skolor, universitet, små och medelstora företag, det civila samhället och medborgarna kring samma bord. Därför måste kompetensunionen utformas tillsammans med städer och regioner – inte bara levereras till dem.”  

Bakgrund

• Video och bilder från debatten.
• Den 5 mars 2025 lanserade kommissionen kompetensunionen, en strategi som sammanför ett antal initiativ som främst inte är lagstiftningsinitiativ för att öka människors kompetens och arbetsgivarnas konkurrenskraft.
• Enligt siffror från Europeiska kommissionen förväntas Europas befolkning i arbetsför ålder minska med 1 miljon per år fram till 2050, och doktorander inom IKT minskade med 25,5 % mellan 2015 och 2022, vilket undergräver konkurrenskraften. Senast 2030 kommer 20 miljoner arbetstagare att behöva omskolning, och minst 85 % av arbetstillfällena kräver digital kompetens.
• I EU:s årsrapport om tillståndet i regioner och städer 2025, som offentliggjordes av ReK den 13 oktober, framhålls att ”enligt en Eurobarometerundersökning från 2023 anser de flesta EU-medborgare att en åldrande befolkning (42 %), en krympande befolkning i arbetsför ålder och brist på arbetskraft (40 %) är centrala problem i deras länder”.
• Förstärkt kvalitetsram för praktikprogram (ReK:s yttrande 2024).
• Rörlighet för kompetens och talanger (ReK:s yttrande 2023).
• Mentorskap: ett kraftfullt och meningsfullt verktyg för morgondagens Europa (ReK:s yttrande, 2023).
• En europeisk universitetsstrategi (ReK:s yttrande, 2022).