Den europeiska säkerheten kommer att byggas i Europas regioner – annars kommer den inte att byggas alls

Europa måste omvandla sina regioners starka sidor till ökad säkerhet, industriell kapacitet och motståndskraft.

Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina och ökade cyberattacker, sabotage och andra hybridhot har fört Europas säkerhetsutmaningar närmare medborgarna. I ett yttrande som antogs den 13 oktober efterlyser Europeiska regionkommittén (ReK) ett snabbare genomförande av färdplanen för omvandling av EU:s försvarsindustri och att regioner och städer involveras fullt ut i att stärka Europas industriella kapacitet.

I det yttrande som utarbetats av Tadeusz Truskolaski (PL–EA), borgmästare i Białystok, hävdar kommittén att Europa behöver en mer geografiskt diversifierad och mer integrerad och driftskompatibel försvarsindustri, med starkare leveranskedjor och närmare samarbete mellan regioner.

ReK hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina och cyberattacker, sabotage, attacker mot kritisk infrastruktur och upprepade drönarintrång i det europeiska luftrummet som bevis på en i grunden förändrad säkerhetsmiljö som kräver en samordnad europeisk strategi för upptäckt, skydd och insatser, snarare än fragmenterade nationella insatser.

Försvarsinvesteringar bör stärka Europas regioner

ReK vill att kommissionen och medlemsstaterna kartlägger regionala kapaciteter och specialiseringar så att investeringarna kan riktas dit där de får störst genomslag. Små och medelstora företag, uppstartsföretag, industrikluster, universitet och forskningscentrum bör involveras redan från början, tillsammans med större försvarsföretag.

Lovande idéer bör ha en tydligare väg från testning till upphandling och produktion, hävdar yttrandet. ReK efterlyser också enklare tillgång till finansiering, upphandling och certifiering, en kortare väg från innovation till marknad och mindre administrativ börda, samtidigt som transparens och miljömässiga, sociala och säkerhetsmässiga skyddsåtgärder upprätthålls.

Försvarsfinansieringen bör göra mer än att öka produktionen, menar ReK. Investeringarna bör skapa kvalificerade arbetstillfällen, hjälpa lokala företag att växa, förbättra infrastrukturen med dubbla användningsområden och stödja innovation med civila tillämpningar. ReK betonar att dessa investeringar bör komplettera sammanhållningspolitiken snarare än avleda pengar från regional utveckling.

I yttrandet efterlyses tydliga åtaganden för att säkerställa att nya EU-investeringar och EU-möjligheter är öppna för små och medelstora företag, gynnar regionala ekonomier, ökar kompetensen, stärker resiliensen i leveranskedjan och främjar produktionens geografiska spridning. Det belyser också de särskilda behoven i regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina, som står inför större säkerhetstryck och kräver tillförlitligt och långsiktigt stöd.

Ukraina bidrar med värdefull erfarenhet till EU:s försvarsinsatser

ReK vill att Ukraina ska spela en större roll i europeiska försvarsprojekt och industriella leveranskedjor, med argumentet att EU:s och Ukrainas säkerhet är nära kopplade till varandra.

Ukraina har blivit en av världens mest dynamiska innovationsmiljöer på försvarsområdet, särskilt när det gäller drönare, drönarbekämpningssystem, artificiell intelligens, elektronisk krigföring, digitala lösningar, logistik och krishantering. Dess styrka ligger inte bara i att utveckla ny teknik snabbt under verkliga driftsförhållanden, samla omedelbar återkoppling och anpassa den till framväxande hot i exceptionell hastighet - erfarenheter som skulle kunna gynna den europeiska försvarsindustrin.

I yttrandet efterlyses ett närmare samarbete för att göra det möjligt för ukrainska och europeiska partner att utveckla, testa, upphandla och ta fram lösningar tillsammans. Den lyfter fram initiativ som BraveTechEU och EUDIS Tech Alliances som exempel. Europa kan tillhandahålla stordriftsfördelar, investeringar och industriell kapacitet, medan Ukraina bidrar med smidighet, praktisk expertis och lösningar som redan testats på området.

Citat:

• Tadeusz Truskolaski (PL–EA), borgmästare i Białystok och ReK:s föredragande: ”För människorna i Białystok och andra regioner på Europas östra flank är säkerhet inte en abstrakt fråga. Kriget i Ukraina och hotens föränderliga karaktär visar hur viktig beredskap, resiliens och effektivt samarbete har blivit. Vår uppgift är inte att orsaka oro, utan att se till att människor känner sig trygga genom konkreta åtgärder. Europa behöver enighet, industriell kapacitet och effektiva reaktionsmekanismer för att uppnå detta - inte om tio år, utan nu. Medlemsstaterna och regionerna måste därför samarbeta för att stärka de europeiska leveranskedjorna och snabbare omvandla innovation till praktiska lösningar. Gränsregionerna måste vara fullvärdiga partner i de beslut som formar Europas säkerhet.”

Bakgrund:

• I en bedömning från International Institute for Strategic Studies (IISS) som offentliggjordes i juli 2026 dokumenterades 144 misstänkta ryska drönarintrång i 13 Natoländer och Irland mellan augusti 2024 och februari 2026, inbegripet incidenter som påverkade flygplatser, militära anläggningar och annan känslig infrastruktur. Efterföljande incidenter under 2026 visar att det totala antalet registrerade fall har ökat till omkring 200 och fortsätter att öka.
• Färdplanen för omvandling av EU:s försvarsindustri är en del av en bredare insats för att förbättra Europas försvarsberedskap senast 2030. I färdplanen för försvarsberedskap 2030 fastställs kapacitetsmilstolpar och föreslås fyra europeiska flaggskeppsprojekt: Eastern Flank Watch, det europeiska initiativet för drönarförsvar, den europeiska luftförsvarsskölden och den europeiska rymdförsvarsskölden. Den 3 juli 2026 föreslog kommissionen fem europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse inom ramen för programmet för europeisk försvarsindustri på 1,5 miljarder euro, med 325 miljoner euro avsatta för lansering och utbyggnad. De omfattar drönare och drönarbekämpningssystem, försvar till havs och på havsbotten, rymd-, luft- och robotförsvar samt säkerhet längs EU:s östra flank. I genomsnitt deltar 18 medlemsstater i varje projekt, medan Ukraina deltar i fyra av de fem. Ytterligare information kan fås från Europeiska kommissionen: Gemensamma försvarsprojekt. Programmet för europeisk försvarsindustri. Färdplan för försvarsberedskap 2030. Den bredare ramen omfattar också Safe-instrumentet på 150 miljarder euro, omnibuspaketet om försvarsberedskap och 1 miljard euro inom ramen för Europeiska försvarsfondens arbetsprogram för 2026.
• ReK:s yttrande antogs vid den 173:e plenarsessionen den 13 oktober 2026.

Kontaktperson:
Wioletta Wojewodzka
Tfn: +32 473 84 39 86
wioletta.wojewodzka@cor.europa.eu