Den makroregionala strategin för Atlanten bör förena hav och land

Europeiska regionkommittén (ReK) har lagt fram sina förslag till EU:s framväxande makroregionala strategi för Atlanten och efterlyst bättre transport- och energiförbindelser, samordnad finansiering och en fullständig formell roll för lokala och regionala myndigheter i dess styrning.

Yttrandet ”En atlantisk makroregion” antogs vid ReK:s plenarsession den 14 oktober. Det är ett svar på Europeiska rådets uppmaning i december 2025 till Europeiska kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en makroregional strategi för Atlanten senast i juni 2027.

ReK anser att strategin bör integrera den befintliga marina strategin för Atlanten, stärka konnektiviteten och den territoriella sammanhållningen längs Atlantkusten och stödjas av en finansieringsram som bevarar sammanhållningspolitikens territoriella dimension.

Förslaget skulle sammanföra maritima och landbaserade utmaningar inom ramen för en gemensam strategi för Atlantområdet.

Utvecklingen av den makroregionala strategin för Atlantområdet beskrevs som ett historiskt steg för Atlantområdet av föredraganden Ander Caballero Barturen (ES–Renew), generalsekreterare för yttre åtgärder vid Baskiens regering, och av ordföranden för den autonoma regionen Baskien, Imanol Pradales Gil (ES–Renew), som presenterade yttrandet vid ReK:s plenarsession.

Konnektivitet, klimat och demografi

I yttrandet framhålls kombinationen av geografiska, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som Atlantkusten står inför. Det handlar bland annat om avståndet till EU:s viktigaste ekonomiska centrum, otillräckliga transportförbindelser, en åldrande befolkning, risken för avfolkning, irreguljär migration från den västafrikanska kusten och ökad exponering för extrema väderförhållanden. Vissa står också inför de ytterligare utmaningar som är förknippade med EU:s ställning som yttersta randområde.

ReK efterlyser starkare järnvägs-, hamn-, energi- och digitala förbindelser, särskilt järnvägsförbindelser mellan Atlantregionerna på Iberiska halvön och resten av Europa.

Kommittén anser också att strategin bör ha ett differentierat territoriellt tillvägagångssätt där man undviker att koncentrera fördelarna till mer välmående områden, och att man bör investera i att göra mindre städer, byar och avlägsna samhällen mer attraktiva att bo och arbeta på, och därigenom stärka det som i yttrandet kallas ”rätten att stanna kvar”.

Prioriteringar och finansiering

ReK stöder de fem prioriteringarna i den färdplan som utarbetats av konferensen för perifera kustregioner i Europas Atlantbågekommission: nämligen innovation och hållbarhet, förbättrade sammanlänkningar, klimatanpassning, social sammanhållning och bättre styrning. Det föreslås att man lägger till en övergripande dimension som omfattar teknisk suveränitet, geoekonomisk säkerhet och industriell motståndskraft i Atlanten.

När det gäller finansiering bör strategin, enligt ReK, anpassas till EU:s instrument inom den fleråriga budgetramen 2028–2034, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa III, de nationella och regionala partnerskapsplanerna och Europeiska konkurrenskraftsfonden. Kommittén vill att Interreg ska bevaras och stärkas, avvisar varje centraliserad strategi som skulle kunna försvaga sammanhållningspolitikens territoriella dimension och framhåller en "virtuell gemensam fond" genom vilken Atlantregionerna skulle samordna program och ansökningsomgångar samtidigt som de förvaltar sina egna medel.

Flernivåstyre

I yttrandet föreslås ett enda roterande ordförandeskap, som ska innehas i två år av varje medlemsstat tillsammans med dess regioner, och en enda generalförsamling. EU:s befintliga maritima styrkommitté för Atlanten skulle kompletteras med en ny styrkommitté för landbaserade prioriteringar. Varje kommitté skulle ha en representant i den andra.

I ReK:s yttrande föreslås också att ett permanent sekretariat, som främst finansieras genom Interreg, bör vara fullt operativt senast andra halvåret 2027, tillsammans med ett observationsorgan för Atlanten och en gemensam arbetsgrupp för finansiering. I yttrandet betonas också att makroregionen bör förbli öppen för samarbete med territorier utanför EU som är knutna till Atlantkusten, vilket med tiden skulle kunna involvera Förenade kungariket och Kanada samt nationer och regioner som Wales och Quebec.

Bakgrund

• Yttrandet ”En atlantisk makroregion” utarbetades av ReK:s utskott för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) och antogs av utskottet den 25 juni 2026.

• Färdplanen för en makroregion i Atlanten utarbetades av kommissionen för Atlantbågen och lades fram vid generalförsamlingen för konferensen för perifera kustregioner i Europa i Sevilla i juni 2025.

Kontakta
Víctor Moreno Morales de Setién
Tfn +32 475 999 662
victor.morenomoralesdesetien@cor.europa.eu