Regioner och städer kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska lyckas

Lokala och regionala ledare efterlyste en starkare roll i utformningen av det europeiska forskningsområdet i en debatt den 14 maj med Ekaterina Zaharieva, kommissionsledamot med ansvar för nystartade företags forskning och innovation, och betonade att regionerna är aktiva drivkrafter för forskningspolitiken. Denna uppmaning var ett av huvudbudskapen i ett yttrande som leddes av Melanie Kühnemann-Grunow (DE–PES), där man förespråkar en forsknings- och innovationspolitik som bättre återspeglar lokala behov, tar itu med regionala skillnader och stärker sammanhållningen i hela EU.

Under debatten betonade regionerna och städerna att 2024 års meddelande om genomförandet av det europeiska forskningsområdet och den kommande rättsakten om det europeiska forskningsområdet är viktiga möjligheter att främja Europas forsknings- och innovationsekosystem och ta itu med regionala skillnader. De betonade att förverkligandet av det europeiska forskningsområdets fulla potential kräver verkligt flernivåstyre, där lokala och regionala myndigheter spelar en aktiv roll i utformningen och genomförandet av platsbaserade lösningar som ger konkreta fördelar på områden som klimatåtgärder, hälso- och sjukvård, utfasning av fossila bränslen inom industrin och den digitala omställningen.

Trots framsteg kvarstår betydande skillnader i forskning och innovation mellan Europas regioner. ReK:s ledamöter underströk att sammanhållningspolitiken spelar en avgörande roll för att säkerställa rättvis tillgång till resurser, främja regional innovation och odla ett mer balanserat europeiskt forskningslandskap. De efterlyste bättre samordning mellan sammanhållningspolitiken och Horisont Europa, med mer stöd till underpresterande regioner. ReK ansåg att regionala indikatorer bör ingå i övervakningsmekanismen för det europeiska forskningsområdet för att bidra till att identifiera brister och utforma mer riktade och effektiva strategier. 

Lokala myndigheter förespråkade starkare interregional och gränsöverskridande forskning och innovation.I-samarbete för att minska regionala innovationsklyftor. De efterlyste bättre samordning och blandning av EU-medel – såsom sammanhållningspolitiska fonder, Horisont Europa, Interreg, Europeiska socialfonden+ (ESF+), interregionala innovationsinvesteringar (I3) och Europeiska regionala utvecklingsfonden – för att utveckla interregionala värdekedjor och främja kunskapsutbyte som aktivt involverar underpresterande regioner. Detta innebär att man måste undanröja administrativa hinder för forskares rörlighet och göra det möjligt för talanger att röra sig friare i hela Europa.

Regionerna och städerna efterlyste en fullständig integrering av lokala och regionala myndigheter i forumet för det europeiska forskningsområdet, som ett sätt att bättre anpassa regionala innovationsstrategier till EU:s mål. De betonade att ett starkare samarbete mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och regionerna är avgörande för att på ett mer effektivt sätt sprida forskningsresultat och leverera konkreta lösningar som gynnar samhället och företagen.

ReK-ledamöterna uttryckte oro över EU:s långsamma framsteg mot FoU-målet på 3 % av BNP.I-investeringsmålet och uppmanade medlemsstaterna att utarbeta tydliga nationella färdplaner för att öka den offentliga finansieringen, kompletterade med incitament från den privata sektorn.  

När EU förbereder sitt nästa ramprogram för forskning och innovation (FP10) efterlyste de regionala ledarna slutligen ett ambitiöst, välfinansierat och oberoende program som effektivt tar itu med territoriella skillnader och är anpassat till den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet.

Citat:

Kata Tüttő, Europeiska regionkommitténs ordförande. ”Vi kan frigöra hela potentialen i Europas forsknings- och innovationsekosystem genom att föra våra samhällen närmare det europeiska forskningsområdet. Jag tackar kommissionsledamot Zaharieva för detta utbyte, där ReK uttryckte att dess fulla deltagande är avgörande för att göra forskning och innovation till nytta för alla. Ett starkt europeiskt område för forskningsverksamhet innebär att alla regioner, städer och landsbygdsområden ges möjlighet att gemensamt driva på den innovation som svarar mot Europas sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar.”

Ekaterina Zaharieva, kommissionsledamot med ansvar för nystartade företag, forskning och innovation: ”Regioner och städer är avgörande för Europas spetskompetens inom forskning och innovation. Att främja samarbete, stärka lokala ekosystem och stödja olika talanger – våra gemensamma insatser bidrar till att positionera EU som en global ledare. Tillsammans ser vi till att Europa förblir den mest attraktiva destinationen för forskare och att vetenskapen blomstrar på alla nivåer i vår union.”

Föredragande Melanie Kühnemann-Grunow (DE–PES), ledamot av Berlins representanthus: ”Att fullborda det europeiska forskningsområdet handlar inte bara om konkurrenskraft – det handlar om rättvisa, solidaritet och möjligheter för alla. Ett ambitiöst och oberoende tionde ramprogram måste ge varje region, inte bara föregångarna, möjlighet att driva på forskning och innovation som tjänar människorna och planeten. Offentliga investeringar måste leda vägen för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan, stärka de offentliga tjänsterna och se till att inget territorium hamnar på efterkälken i Europas gröna och digitala framtid.

Bakgrund

• Video och bilder från sessionen.
• Under andra halvåret 2026 förväntas Europeiska kommissionen offentliggöra rättsakten om det europeiska forskningsområdet.
• Det tionde ramprogrammet, som kommer att träda i kraft 2028 och pågå fram till 2036, diskuteras för närvarande.
• I Enrico Lettas rapport om den inre marknaden, som offentliggjordes i april 2024, föreslås inrättandet av en femte pelare: forskning och innovation.
• Rekommendationer för nästa ramprogram för forskning och innovation (ReK:s yttrande 2024).
• Mot en integrerad EU-politisk strategi för att stödja platsbaserad innovation för den gröna och digitala omställningen (ReK:s yttrande 2023).
• En ny innovationsagenda för Europa (ReK:s yttrande, 2022).