För att stärka EU:s krisberedskap krävs ett starkt lokalt och regionalt engagemang

ReK betonar behovet av differentierade, platsbaserade strategier för landsbygdsutveckling.  

Vid ett möte den 4 februari framhöll Europeiska regionkommitténs (ReK) delegation för N atural R esources (NAT) att Europa bättre skulle kunna förutse, stå emot och reagera på kriser, alltifrån geopolitiska chocker och störningar i leveranskedjan till hälsokriser. I en rad yttranden understryker NAT-utskottets medlemmar städernas och regionernas centrala roll i beredskapen. De betonade också vikten av en stark, platsbaserad strategi för landsbygdsutveckling efter 2028. 

Krisberedskap  

Den senaste tidens kriser, bland annat covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har blottlagt allvarliga brister i Europas förmåga att säkra nödvändiga varor, medicinska motåtgärder och tjänster i nödsituationer. I ett utkast till yttrande om EU:s lagringsstrategi  under ledning av János Ádám Karácsony (HU–ECR), vice ordförande för distriktsfullmäktige i Pest Vármegye, välkomnar ReK kommissionens ambition att stärka den materiella beredskapen, samtidigt som kommittén betonar att försörjningstryggheten kräver en samordnad och platsbaserad strategi. Städer och regioner är de första som upplever effekterna av kriser och de nyckelaktörer som säkerställer kontinuiteten i grundläggande tjänster. 

ReK efterlyser därför ett fullständigt deltagande av lokala och regionala myndigheter i utformningen och genomförandet av beredskapsstrategier, inbegripet gränsöverskridande planering och EU:s lagernätverk. Att stärka den europeiska produktionskapaciteten och den inre marknaden måste gå hand i hand med subsidiaritet och flernivåstyre, så att beredskapsåtgärderna återspeglar territoriella behov och sårbarheter. 

Föredragande Karacsony förklarade: ”Europa måste höja sin materiella beredskapsnivå. Den senaste tidens kriser har visat att vår motståndskraft är beroende av starkare samordning, öppen styrning och robusta, driftskompatibla lagersystem på alla förvaltningsnivåer. Städer och regioner – ofta de första att reagera – behöver förutsägbar finansiering, tydligare roller och modern logistikinfrastruktur för att hålla viktiga varor flytande i tider av störningar.” 

Hälsosäkerhet är en central del av Europas övergripande resiliens. I utkastet till yttrande om strategin för medicinska motåtgärder betonas att en effektiv hälsoberedskap kräver varaktiga investeringar under hela krishanteringscykeln, från förebyggande till återhämtning. Eftersom hälso- och sjukvårdssystemen är decentraliserade i de flesta medlemsstater spelar regionerna och städerna en avgörande roll för sjukhusförvaltning, logistik, kommunikation och användning av medicinska motåtgärder, särskilt i utsatta och gränsöverskridande områden. 

I yttrandet betonas vikten av strate gi c stockpi les, joint p ro curement och diversifi ed su ply chai ns, under ledning av Pbosatt i R egional C ouncil iLazio, Antonio Aurigemma (IT–ECR), samtidigt som man varnar för att innovation och produktion inte kan aktiveras endast under kriser. Kontinuerliga investeringar i forskning, digi tal syste ms, s kills och civil-mi litay coope ration är e ssenti al att ens ure t imely och e sluta kunna tillgång till livräddande medicinska motåtgärder. 

Rapporteu r Aurigemma uppgav följande: Framgångarna med den senaste tidens globala kriser har visat att det finns ett akut behov av att EU stärker resiliensen och den strategiska reaktionsförmågan i sitt hälso- och sjukvårdsindustriella ekosystem. Vi bör basera den framtida beredskapen på de lärdomar som dragits av tidigare pandemier och fortsätta dialogen om hälsoberedskap och civil-militärt försvar för att säkerställa snabba och effektiva åtgärder.” 

Dessa politiska budskap står i stark samklang med resultaten i gemensamma forskningscentrumets (JRC) nya rapport om effektiv motståndskraft mot katastrofer, som bygger på ReK:s studie ”Local and regional success stories of investing in disaster resilience” (maj 2025). Rapporten visar tydligt  att det är grundläggande att integrera lokala och regionala perspektiv i EU:s mål för motståndskraft mot katastrofer,  och att effektiv beredskap och effektiva insatser är beroende av platsbaserad kunskap, stark lokal styrning och städernas och regionernas aktiva deltagande i planering och genomförande. 

De två utkasten till yttranden ska enligt planerna antas vid ReK:s plenarsession i maj. 

Framtiden för r ural d evelopment  

NAT-utskottets medlemmar antog också ett utkast till yttrande om landsbygdsutvecklingens framtid efter 2028, under ledning av föredragande Radim Sršeň (CZ–EPP), ledamot av kommunfullmäktige i Dol n í Studénk y. I utkastet till yttrande betonas att landsbygdsområdena är viktiga och förtjänar större politisk uppmärksamhet. Kommittén anser att landsbygdsutveckling bör behandlas som en övergripande fråga inför nästa fleråriga budgetram, med stöd av integrerad finansiering, systematisk landsbygdssäkring, territoriell märkning g och en tydlig definition av landsbygdskaraktär. 

Föredragande Sršeň sade: ”Landsbygdsutveckling är avgörande inom ramen för nästa programperiod. Världen håller på att förändras, och den nya förordning som utarbetats av European C ommi ssion är mycket svår att förstå från det förflutna – det är en r evol ution, inte en evo lution. För att möta alla de utmaningar som landsbygdsområdena står inför måste vi övergå från ett rättvist jordbruk till en holist ic-strategi, en mu lt i-policy, multi-f und-strategi och undvika frestelsen att motsätta sig landsbygds-och jordbrukspolitiken. Och vi behöver skräddarsydda, platsbaserade lösningar, eftersom varje region är annorlunda: Vi har öar, vi har bergsområden, vi har yttersta randområden – så vi behöver ett recept för att hitta lösningar för varje  region. 

Utkastet till yttrande ska enligt planerna antas vid ReK:s  plenarsession i maj. 

Även under mötet  

NAT-utskottet håller på att utarbeta en rad yttranden om jordbruks- och livsmedelspolitiken i samband med den nya  fleråriga budgetramen efter 2027. Ledamöterna  höll i dag en debatt om 

• Den gemensamma jordbrukspolitiken, föredragande: Piotr Calbecki  (PL–EPP). 

• Den gemensamma fiskeripolitiken, den europeiska havspakten och unionens havs- och vattenbrukspolitik, föredragande: Thibaut Guignard  (FR–EPP). 

• Den gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksprodukter och EU:s skolprogram, föredragande: Alessio Mammi  (IT–PES). 

NAT-utskottets medlemmar höll därefter en första diskussion om följande yttranden:  

• Strategi för generationsskifte inom jordbruket, föredragande: Emiliano Garcia-Page Sanchez  (ES–PES). 

• Unionens civilskyddsmekanism, föredragande: Adam Banaszak  (PL–EA). 

• En strategi för konsumentpolitiken 2025–2030 och en handlingsplan för konsumenter på den inre marknaden, föredragande: Adam Ciszkowski  (PL–ECR). 

Bakgrund  

Bilder och videor från mötet.