EU:s civilskyddsmekanism: Regionerna och kommunerna efterlyser en starkare roll

Den ökande frekvensen av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, från översvämningar och skogsbränder till hälsokriser och geopolitiska hot, visar på behovet av att ge städerna och regionerna en röst som första hjälpen, sade ledamöter av Europeiska regionkommittén (ReK) den 2 juli.

I ett yttrande om översynen av unionens civilskyddsmekanism som antogs vid plenarsessionen betonade ReK att de lokala och regionala myndigheterna måste involveras fullt ut i alla faser av katastrofhanteringen. 

Medlemsstaterna har fortfarande huvudansvaret för civilskyddet, men i yttrandet, som utarbetades av Adam Banaszak (PL–EA), ledamot av distriktsfullmäktige i Inowrocław, betonas att samhällets beredskaps- och hjälparbete ofta utförs av lokala och regionala myndigheter, inte av centralregeringar. ReK efterlyser därför att städer och regioner involveras fullt ut i katastrofriskbedömningar på både nationell och subnationell nivå, så att planerna bättre beaktar verkligheten på plats.

ReK välkomnar i sitt yttrande kommissionens förslag att stärka unionens civilskyddsmekanism genom en sektorsövergripande strategi som omfattar alla risker. Kommittén understryker dock att rescEU-kapaciteten måste fördelas strategiskt, med tanke på regionernas mångfald och deras närhet till de särskilda riskerna, för att säkerställa snabba och effektiva insatser.

ReK:s ledamöter varnar också för att den föreslagna budgeten kanske inte är tillräcklig. De efterlyser särskild finansiering för lokala myndigheter som är tillförlitlig, tillgänglig och skyddad från att omdirigeras någon annanstans. I yttrandet efterlyses också att civilskyddsåtgärderna utvidgas till att omfatta kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, störningar av kritisk infrastruktur och gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Det föreslås också en starkare samordning med centrumet för samordning av katastrofberedskap och ett större erkännande av volontärer.

I yttrandet hävdas dessutom att klimatanpassning bör integreras i civilskyddet, med obligatorisk kartläggning av social sårbarhet för att säkerställa lämpligt stöd till riskgrupper. Slutligen understryker de lokala och regionala ledarna behovet av fördjupad forskning om förebyggande av katastrofer och av nya verktyg för att ta itu med orsakerna till katastrofer och begränsa deras effekter, med utgångspunkt i vetenskapliga rön och erfarenheter som delas mellan regionerna.

I yttrandet understryks tydligt vikten av att erkänna olika territoriella sammanhang – såsom de yttersta randområdena, öregioner, gränsregioner och krigsangränsande regioner – och man efterlyser tillräcklig flexibilitet i unionens mål för resiliens mot katastrofer för att säkerställa att de på ett effektivt sätt återspeglar regionala och lokala förhållanden.

Citat:

Föredragande Adam Banaszak (PL–EA), ledamot, distriktsfullmäktige, Inowrocław: ”Européerna förväntar sig med rätta att Europeiska unionen ska spela en starkare roll när det gäller att skydda dem från de växande riskerna med klimatförändringar, naturkatastrofer och en alltmer komplex geopolitisk miljö. Att bygga ett mer motståndskraftigt Europa börjar på lokal nivå. De lokala och regionala myndigheterna måste vara fullt delaktiga i utformningen av resiliensstrategier och ha direkt tillgång till EU-finansiering för att omsätta beredskapen i konkreta åtgärder för våra samhällen.

Bakgrund:

• Foton och videor från plenarsessionen.
• Följ presstjänstkontot på X.
• Det antagna yttrandet är ett av 20 yttranden om vilka ReK arbetar med att bedöma specifika aspekter och bestämmelser i EU:s nästa långtidsbudget (2028–2034): kontrollera färdplanen för yttrandena.
• Mekanismen syftar till att stärka civilskyddssamarbetet mellan EU-länderna och ytterligare tio deltagande stater: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Island, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Turkiet och Ukraina. Alla länder som drabbats av en katastrof, i och utanför Europa, kan begära katastrofbistånd genom mekanismen Unionens civilskyddsmekanism aktiverades 64 gånger enbart 2025, som svar på konflikter i Ukraina och Mellanöstern, skogsbränder i Grekland, Spanien, Bulgarien, Montenegro och Albanien eller orkanen i Karibien. Sedan mekanismen inrättades 2001 har den aktiverats över 830 gånger.

Kontaktuppgifter:

Namn: Ondřej Chlup

Tfn: +32 228 220 79

Ondrej.Chlup@cor.europa.eu