Brist på hälso- och sjukvård är ett hot mot EU:s sociala resiliens

I ett yttrande utarbetat av Birgitta Sacrédeus (KD/EPP), regionråd i Dalarna, betonar EU:s städer och regioner att ett välfungerande hälso- och sjukvårdssystem är en hörnsten i EU:s sociala resiliens. Yttrandet antogs vid Europeiska regionkommitténs plenarsession den 14 maj. 

Regionkommittén (ReK) betonar att bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn kräver en rad skräddarsydda lösningar, eftersom de bakomliggande orsakerna varierar från region till region.  I yttrandet varnas också för att regioner utan god sjukvård oft släpar efter ekonomiskt, vilket utgör en risk för stabiliteten och belastar räddningstjänsten.  

ReK framhåller vikten av att främja hälsosamma arbetsplatser och skydda arbetstillfredsställelsen som ett sätt att locka till sig och behålla anställda. Effektivt ledarskap identifieras som en viktig bidragande faktor. I yttrandet betonas också behovet av fortsatta insatser för att eliminera situationer av hot och våld inom hälso- och sjukvården. 

Eftersom de lokala och regionala myndigheterna ofta ansvarar för hälso- och sjukvård, social omsorg och andra sociala tjänster, anser kommittén att de aktivt bör delta i utarbetandet och genomförandet av alla EU:s strategier och planer för arbetskraften på dessa områden. 

Världshälsoorganisationen (WHO) förutspår en brist på 4,1 miljoner hälso- och sjukvårdspersonal i EU fram till 2030, trots att sektorn sysselsätter fler hälso- och sjukvårdspersonal än någonsin. Detta underskott beror på en rad olika faktorer, bland annat covid-19-pandemin, bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan samt otillräcklig planering och otillräckliga prognoser. Låga löner, kompetensflykt och dåliga arbetsvillkor nämns också ofta som faktorer. 

Även om inte alla regioner upplever dem i samma utsträckning står många territorier – särskilt landsbygdsområden och avlägsna områden – inför betydande personalutmaningar. I yttrandet uppmanas därför medlemsstaterna att använda tillgängliga uppgifter för att identifiera medicinska öknar, investera i och förbättra tillgången till hälso- och sjukvård i underförsörjda områden. Samtidigt betonas behovet av att locka till sig, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal, med krav på förbättrad utbildning och karriärutveckling och stöd till rekrytering från länder utanför EU. Kommittén välkomnar därför EU:s förslag om att skapa ett verktyg för kompetensmatchning: en it-plattform som skulle underlätta matchningen mellan arbetsgivare i EU och arbetstagare från länder utanför EU. 

Citat: 

Föredragande Birgitta Sacrédeus (KD/EPP), regionråd i Dalarna: ”Kompetensförsörjningen kräver insatser på alla nivåer och ur olika perspektiv. Mot bakgrund av den demografiska utmaningen och det faktum att hela samhället är i behov av arbetskraft är det inte möjligt att enbart fokusera på att öka antalet anställda. Det finns ingen enkel lösning. Det krävs många olika åtgärder.”  

Bakgrund (på engelska):

• Rapport: Säkrare tillsammans – att stärka EU:s civila och militära beredskap och beredskap 
• Redo för nästa kris? Investera i hälso- och sjukvårdssystemets resiliens (OECD) 
• Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029 
• Hälsa i korthet: Europa 2024 – Hälsotillståndet i EU 
• Programmet EU för hälsa 2021–2027. 
• EU:s talangreserv ska bidra till att åtgärda bristen på arbetskraft i hela Europa. 
• Webbsändning: På ReK:s webbplats.  

Kontaktuppgifter

Lauri Ouvinen 
Tfn +32 473 536887
lauri.ouvinen@cor.europa.eu