Investeringar i utbildning och kultur måste motsvara EU:s ambitioner

Europeiska regionkommittén (ReK) har enhälligt antagit två yttranden där man uppmanar EU att på lämpligt sätt finansiera Erasmus+- och AgoraEU-programmen inom ramen för nästa fleråriga budgetram 2028–2034 och varnar för nedskärningar eller omfördelningar från sammanhållningspolitiken.

De två yttrandena, som antogs vid ReK:s plenarsession den 6 maj 2026, kräver ett meningsfullt deltagande av lokala och regionala myndigheter i utformningen, genomförandet och styrningen av dessa initiativ.

I takt med att debatten om EU:s nästa långtidsbudget intensifieras efterlyste Europeiska regionkommittén att finansieringen från Erasmus+ och AgoraEU skyddas i reala termer, och varnade för nedskärningar i program som stöder utbildning, kultur och demokratiskt deltagande. ReK sade att varje utvidgning av initiativen bör säkras med ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram.

Erasmus+: En social hiss

Yttrandet om ”Erasmus+-programmet för perioden 2028–2034”, som utarbetats av föredragande Roberto Pella (IT–EPP), borgmästare i Valdengo, välkomnar kommissionens förslag men efterlyser en betydligt mer ambitiös budget. Regioner och städer betonar att Erasmus+ bör fungera som en verklig social hiss, snarare än bara ett mobilitetsprogram för de redan gynnade.

I yttrandet uppmanas därför kommissionen att göra programmet mer inkluderande och prioritera ökad tillgång för studerande med begränsade möjligheter, ungdomar från missgynnade områden och territorier som står inför strukturella utmaningar såsom avfolkning, demografisk nedgång eller geografiskt avlägset läge. I detta avseende begär ReK att särskild uppmärksamhet ägnas åt deltagandet av institutioner från mindre representerade regioner i de europeiska universitetsallianserna.

När det gäller styrning och genomförande förespråkar de lokala myndigheterna att programmets decentraliserade förvaltningssystem bibehålls och stärks samt att synergieffekterna med struktur- och sammanhållningsinstrument maximeras. Kommittén insisterar på att dessa synergier bör vägledas av den territoriella och demografiska verkligheten för att säkerställa hållbara långsiktiga effekter. I yttrandet beklagas också bristen på tydlighet när det gäller resursfördelningen mellan programmets prioriteringar och åtgärder, och man varnar för att inkonsekventa genomförandeval riskerar att leda till dubbelarbete och kan undergräva flexibiliteten och inkluderingen.

Dessutom delar ReK Europaparlamentets föredragandes ståndpunkt om vikten av att stödja idrott som ett centralt inslag i Erasmus+-programmet. Kommittén rekommenderar också pilotprojekt för att tillhandahålla tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad för kommuner i avlägsna och missgynnade områden och efterlyser större tonvikt på rörlighet inom yrkesutbildningen.

AgoraEU: Kultur och värderingar i centrum för den fleråriga budgetramen

AgoraEU-yttrandet, som utarbetats av föredragande Csaba Borboly (RO–EPP), vice ordförande för distriktsfullmäktige i Harghita, omfattar kommissionens föreslagna helhetssyn och noterar att denna nya ram utgör hörnstenen i nästa fleråriga budgetram, som förkroppsligar EU:s gemensamma värden. ReK understryker därför att den måste få tillräcklig finansiering för att kunna fullgöra denna roll. Samtidigt varnar kommittén för att konsolideringen av Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden+ inte får undergräva programmets enskilda delar – kultur, medier, medborgarnas engagemang, jämlikhet och rättigheter – som var och en måste behålla sin egen identitet och sitt eget syfte.

ReK insisterar på att de lokala myndigheterna måste erkännas som primära genomförandepartner, med tanke på deras centrala roll när det gäller att tillhandahålla utrymmen där demokrati bor, praktiseras och förnyas. Kommittén beklagar också avsaknaden av en vägledande förteckning över stödberättigande åtgärder, som ReK anser vara avgörande för öppenheten och som gör det möjligt för stödmottagarna att förbereda sig och engagera sig på ett meningsfullt sätt i programmet.

När det gäller tillgång och förenkling begär regioner och städer förenklade bidragsformat, såsom tvåstegsansökningar och kaskadbidrag, minskade krav på eget bidrag (som inte överstiger 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna) och AgoraEU-kontaktpunkter på nationell och, i förekommande fall, regional nivå. I yttrandet betonas också vikten av att främja en ansvarsfull användning av artificiell intelligens inom de kulturella och kreativa sektorerna som en övergripande utmaning som programmet uttryckligen måste ta itu med.

ReK efterlyser särskilt stöd till lokal och regional medieproduktion och radio och tv i allmänhetens tjänst, särskilt i landsbygdsområden som riskerar att bli ”medieöknar”, och ett uttryckligt erkännande av skyddet av kulturarvet som en autonom prioritering med särskild finansiering.

Glenn Micallef, kommissionsledamot med ansvar för rättvisa mellan generationerna, ungdomsfrågor, kultur och idrott, inledde debatten med att efterlysa ökat ekonomiskt stöd till Erasmus+- och AgoraEU-programmen. Han hävdade att direkta investeringar i ungdomar genom dessa initiativ är det mest värdefulla bidrag som kan göras. Den italienska idrotts- och ungdomsministern upprepade denna uppfattning och bekräftade att projekt som Erasmus+ utgör ett strategiskt åtagande för att främja samhällsutvecklingen.

Citat

Föredragande Roberto Pella (IT–EPP), borgmästare i Valdengo: Erasmus+ är en av Europas främsta framgångshistorier och en hörnsten i vår gemensamma europeiska identitet. Det framtida programmet måste gå längre – inte bara med tillräcklig finansiering, utan med enklare regler, större flexibilitet och enklare tillgång, så att mindre organisationer kan delta fullt ut. Detta kräver också verkligt stöd till missgynnade kommuner genom kapacitetsuppbyggnad och praktiskt stöd för att delta i programåtgärder samt en starkare idrottsdimension. Att investera i Erasmus+ innebär att investera i Europas fredliga, konkurrenskraftiga och inkluderande framtid genom att ge ungdomar möjlighet att forma den.”

Föredragande Csaba Borboly (RO–EPP), vice ordförande för distriktsfullmäktige i Harghita: ”AgoraEU skickar tillbaka Europa till den plats där det alltid har levt: i lokalsamhällen, i minoritetskulturer och i kreativa workshoppar på landsbygden. För Harghita och Covasna innehåller detta yttrande ett tydligt budskap: byar, hantverkare, icke-statliga minoritetsorganisationer och unga kreatörer står i centrum för EU:s kulturfinansiering. Vi har säkrat ett starkare erkännande av etniska, nationella och språkliga minoriteter, enklare tillgång för mindre stödmottagare och territoriell övervakning för att överbrygga klyftan mellan städer och landsbygdsområden. Europas enighet börjar där mångfald inte bara deklareras utan lever upp – och AgoraEU måste nu hålla det löftet.”

Glenn Micallef, kommissionsledamot med ansvar för rättvisa mellan generationerna, ungdomsfrågor, kultur och idrott: ”Ungdomsengagemang, kultur och idrott är alla avgörande för vår demokrati, vår identitet och vår samhälleliga motståndskraft. Regionerna spelar en avgörande roll när det gäller att återspegla dessa prioriteringar i alla EU:s finansieringsinstrument. Det är så man för EU närmare medborgarna.

Bakgrund

• Videoklipp och foton från ReK:s plenarsession.

• Den 16 juli 2025 lade kommissionen, som en del av ett paket med lagstiftningsförslag för att styra program inom den fleråriga budgetramen för 2028–2034, fram ett förslag till förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för 2028–2034.

• Det nya programmet AgoraEU lades också fram den 16 juli 2025. Den kombinerar och bygger på programmet Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, som för närvarande finansieras genom den fleråriga budgetramen 2021–2027.

• ReK arbetar för närvarande med 20 yttranden för att bedöma specifika aspekter av och bestämmelser för EU:s framtida långtidsbudget 2028–2034.

Kontaktuppgifter:

Víctor Moreno Morales de Setién
Tfn: +32 2475999662
victor.morenomoralesdesetien@cor.europa.eu