Den 9 oktober 2023 offentliggjorde Europeiska regionkommittén sin årliga rapport om tillståndet i EU:s regioner och kommuner. Rapporten ger en ögonblicksbild av de mest akuta utmaningar som regioner och kommuner runt om i EU står inför och innehåller lokala lösningar som underlag till EU:s politiska beslut.
Rapporten ger insikter om hur regionerna och kommunerna hanterar kriser, såsom klimatkatastrofer eller Rysslands krig mot Ukraina. Den visar hur regionerna och kommunerna bidrar till den långsiktiga omvandlingen av våra samhällen, med den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som sammanhållningen stärks.
Att förstå Europa ur det lokala och regionala perspektivet
Rapporten bygger på originalstudier som beställts av Europeiska regionkommittén samt akademisk forskning, bidrag från andra EU-institutioner och dokumentation från öppna källor. Den tillhandahåller fakta och data för beslutsfattare och berörda parter. De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna togs upp i det årliga tal om tillståndet i Europeiska unionens regioner och kommuner som Europeiska regionkommitténs ordförande Vasco Alves Cordeiro höll den 9 oktober 2023.
Årets rapport är inriktad på de mest akuta utmaningar som EU:s regioner och kommuner står inför. I allt från nödsituationer och kriser, såsom klimatkatastrofer, Rysslands krig mot Ukraina eller energibrist, till långsiktig omvandling via den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som sammanhållningen stärks, kommer rapporten att tillhandahålla lösningar och idéer från fältet.
Rapporten är framåtblickande och fungerar som en framsynsguide inför valet till Europaparlamentet och EU-institutionernas nästa lagstiftningscykel.
Rapporten innehåller också en regional och lokal barometer med synpunkter från folkvalda företrädare runt om i Europa utifrån en enkät som genomförts tillsammans med Ipsos.
Regionala och lokala barometern
I Europeiska unionens 27 medlemsstater finns mer än en miljon folkvalda politiker på subnationell nivå. Dessa lokala politiker företräder ett stort antal valkretsar på olika förvaltningsnivåer, däribland delstater, regioner, provinser, län, distrikt och kommuner. Flash Eurobarometer-undersökningen är en viktig plattform där lokala politiker i EU kan föra fram sina synpunkter i fråga om EU:s utmaningar och prioriteringar.
Av svaren framgår vad de lokala politikerna skulle prioritera på EU-nivå, vilken kännedom de har om EU-omfattande initiativ och om EU-finansieringsmöjligheter, hur de ser på Europas framtid och hur de hanterar den kris som kriget i Ukraina har gett upphov till.
De viktigaste resultaten
- 50 % av de lokala politikerna uppgav att deras regionala eller lokala myndighet inrättar mottagningscentrum och ger flyktingar husrum, medan 33 % ger flyktingar tillgång till socialt stöd och sjukvård.
- Mer än fyra av tio uppgiftslämnare (45 %) ansåg att regioner och kommuner kan bidra till Ukrainas återuppbyggnad genom att EU:s regioner och kommuner involveras i en bredare europeisk plan för Ukrainas återuppbyggnad. Omkring tre av tio uppgiftslämnare anser att den effektivaste åtgärden är att tillhandahålla ekonomiskt och materiellt stöd (31 %), partnersamverkansprogram för att stärka den tekniska och institutionella kapaciteten och utbyta bästa praxis (30 %), samt att främja god förvaltning på lokal och regional nivå (27 %).
- När det gäller medvetenheten om eventuell EU-finansiering (inom ramen för sammanhållningspolitiken) svarade omkring en fjärdedel av uppgiftslämnarna (23 %) att de känner till och har varit involverade i att deras kommun eller region tagit emot finansiering inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik under de senaste två åren. Däremot svarade 36 % av uppgiftslämnarna att de kände till att detta skett men att de inte varit involverade, och 33 % svarade att de inte kände till att detta skett och att de inte varit involverade; denna siffra varierade från 2 % i Kroatien till 71 % i Danmark.
- På frågan om sammanhållningspolitikens mervärde i förhållande till andra finansieringsflöden (nationella eller regionala) svarade en majoritet av uppgiftslämnarna (53 %) att sammanhållningspolitiska medel stöder särskilda typer av projekt. En fjärdedel av uppgiftslämnarna (25 %) svarade att dessa medel ger ett mervärde när det gäller gränsöverskridande samarbete med andra kommuner och regioner.
- En majoritet av uppgiftslämnarna (62 %) svarade att deras kommun eller region har vidtagit åtgärder med koppling till den europeiska gröna given för att minska energiförbrukningen. Fyra av tio uppgiftslämnare (40 %) uppgav att deras kommun eller region har vidtagit åtgärder för att främja naturskydd och miljöanpassning av städer (t.ex. plantering av träd), och en något lägre andel (37 %) nämnde ”åtgärder för att minska avfallet och dess miljöpåverkan”.
- En stor majoritet av uppgiftslämnarna (91 %) håller antingen helt eller delvis med om att regioner och kommuner bör ha större inflytande i EU:s beslutsfattande och i debatten om Europeiska unionens framtid.
- På frågan om områden av EU:s beslutsfattande inom vilka regioner och kommuner bör ha mer att säga till om, svarade runt hälften av uppgiftslämnarna ”en starkare ekonomi, social rättvisa och arbetstillfällen” (52 %), ”utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott” (51 %) samt ”klimatkris och miljö” (51 %).
Undersökningen bland EU:s lokala politiker om Europas framtid genomfördes av Ipsos. Mellan den 25 juli och den 11 september 2023 genomfördes 2 907 intervjuer med lokala och regionala politiker i EU.
