Regioner och städer behöver mer strukturerat stöd för att skydda ensamkommande migranter

Kanarieöarna har blivit en av de mest trafikerade migrationsvägarna till EU. Medlemmarna i ReK:s utskott för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser (CIVEX) sammanträdde i Santa Cruz de Tenerife den 7–8 juli för att ta del av de regionala myndigheternas bästa praxis och diskutera hur EU och de nationella regeringarna skulle kunna ge mer stöd till lokala och regionala myndigheter som ofta saknar resurser när de ställs inför ökande migrationsströmmar. Ledamöterna besökte också två mottagningsanläggningar för minderåriga migranter i Santa Cruz, diskuterade yttranden om återvändande och strategin för inre säkerhet och antog ett utkast till yttrande om förbindelserna mellan EU och Schweiz vid måndagens externa CIVEX-sammanträde. 

Mötet följdes av en konferens på tisdagen om mottagande av ensamkommande barn och möjligheter i ursprungsländerna. Detta gav tillfälle att visa upp de insatser som gjorts av Kanarieöarnas regionala förvaltning för att ta emot ensamkommande migranter och stödja deras personliga utveckling. Utöver att tillgodose grundläggande behov syftar omsorgssystemet på Kanarieöarna till att främja minderårigas välbefinnande och sociala integration genom att tillhandahålla specialiserade stödtjänster, inbegripet psykologiskt stöd, kulturell medling och språkutbildning genom individanpassade utbildningsplaner som är skräddarsydda för varje migrant. I en nyligen genomförd studie som beställts av CIVEX-utskottet undersöktes bästa praxis på området från fyra regioner, däribland Kanarieöarna.

Diskussionerna visade dock att bristen på finansiering och resurser fortfarande är den största utmaningen för regioner och städer i hela EU. På Kanarieöarna har utgifterna för mottagningsanläggningar för nödsituationer ökat kraftigt, från 54,8 miljoner euro 2022 till 143,6 miljoner euro 2024. Denna finansiella påfrestning avleder resurser från grundläggande offentliga tjänster som hälso- och sjukvård och utbildning och riskerar att förvärra främlingsfientligheten. 

I enlighet med studiens rekommendationer betonade talarna att de nationella myndigheterna bör tillhandahålla mer tekniskt stöd om hur EU-fonderna fungerar, deras krav samt ansöknings- och genomförandeprocesser som inte alltid är enkla. Vid sidan av krismedel behöver de lokala och regionala myndigheterna strukturmedel för att kunna agera på lång sikt och förbättra beredskapen inför plötsliga migrationsströmmar. De lokala och regionala ledarna har erinrat om att dessa frågor bör tas upp i EU:s nästa fleråriga budget. 

Den andra delen av konferensen var inriktad på politik och strategier som syftar till att skapa hållbara möjligheter i ursprungsländerna genom initiativ för decentraliserat utvecklingssamarbete, ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, minska migrationstrycket och underlätta återvändanden. 

CIVEX-utskottets förste vice ordförande Carolina Darias San Sebastian (ES–PES), borgmästare i Las Palmas, sade: ”CIVEX-utskottets sammanträde på Kanarieöarna är ett viktigt tillfälle för dess medlemmar att i första hand förstå komplexiteten i att ta emot ensamkommande migranter på Kanarieöarna, ett territorium som är ett slående exempel på omfattningen av denna utmaning. De lokala och regionala myndigheterna står i frontlinjen för insatserna, men de behöver tillräckliga resurser och uppgifter för att kunna agera effektivt.” 

Ordförande för Kanarieöarnas regering Fernando Clavijo Batlle (ES–Renew) sade: ”Kanarieöarna kan inte hantera migrationssituationen på egen hand, inte bara för att våra resurser är mycket begränsade utan också för att detta är ett europeiskt problem: Vi är södra Europas gräns. Det är viktigt att EU:s migrationspolitik gör skillnad mellan minderåriga och vuxna, eftersom deras situation måste behandlas olika.” 

Vid CIVEX-utskottets sammanträde i måndags diskuterade medlemmarna förslaget om att inrätta ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i unionen. Under diskussionen med huvudföredragande Karin Müller (DE–EPP), statssekreterare med ansvar för europeiska och internationella frågor i delstaten Hessen, lyfte CIVEX-utskottets medlemmar fram en rad frågor på lokal nivå. Det yttrande som begärts av det danska rådsordförandeskapet kommer att antas vid nästa plenarsession i oktober.

Förbindelserna mellan EU och Schweiz 

Den 7 juli antog CIVEX-utskottets medlemmar ett utkast till yttrande om Att stärka den territoriella dimensionen i förbindelserna mellan EU och Schweiz, under ledning av föredraganden Matteo Luigi Bianchi (IT–ECR), ledamot av Morazzones lokala verkställande organ. Schweiz beskickningschef vid EU, Rita Adam, hänvisade i sitt inlägg till det nya paketet med avtal som syftar till att konsolidera förbindelserna mellan EU och Schweiz, inbegripet gränsöverskridande samarbete genom tio Interregprogram som Schweiz för närvarande deltar i. Vid utarbetandet av yttrandet höll Bianchi olika möten med företrädare för de schweiziska kantonerna och Schweiz beskickning vid EU.

Föredragande Bianchi sade: "Med detta yttrande vill vi stärka samarbetet mellan EU och Schweiz och stärka de europeiska lokala och regionala myndigheternas och de schweiziska kantonernas roll, som är viktiga partner i flernivåstyret. Det är viktigt att samarbeta med Schweiz för de många gemensamma intressena, såsom rörlighet, infrastruktur och förvaltning av Schengenområdet, med full respekt för schweizisk federalism och aktiv subsidiaritet. Att ha starkare band med Schweiz innebär att bygga ett mer konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa som ligger närmare medborgarna.” 

Medlemmarna diskuterade också ett annat kommande yttrande om Lokala och regionala perspektiv i genomförandet av den europeiska strategin för inre säkerhet ProtectEU, som kommer att ledas av Anne Rudisuhli (FR–Renew), ledamot av departementsfullmäktige i Bouches-du-Rhône. 

För mer information:

Bilder från mötet och konferensen 

Titta på mötet igen

Enligt Europeiska unionens asylbyrå sökte över en miljon förstagångsasylsökande skydd i EU 2024, och med 47 000 nyanlända blev Kanarieöarna den mest trafikerade migrationsvägen till EU mot slutet av året. Bland dem som når skärgården från väst- och nordafrikas kuster har det funnits en betydande andel ensamkommande barn och ungdomar. Det uppskattas att 5 182 ensamkommande migrerande barn bodde på öarna 2024.  

ReK:s studie De lokala myndigheternas roll när det gäller att skydda och integrera ensamkommande migranter och flyktingar: Bästa praxis och utmaningar ger exempel på hur olika lokala och regionala myndigheter arbetar för att skydda och integrera ensamkommande migranter och flyktingbarn. De städer och regioner som undersökts i denna studie är Kanarieöarna i Spanien, departementet Bouches-du-Rhône i Frankrike, staden Aten i Grekland och staden Łódź i Polen. 

ReK har avgett två yttranden om EU:s migrations- och asylpakt. I båda yttrandena framhåller ReK behovet av att genomföra pakten på ett sätt som skyddar minderårigas behov som utsatta personer. ReK har också antagit ett yttrande om skydd av migrerande barn, där kommittén framhåller behovet av att principen om barnets bästa vägleder beslut och åtgärder som rör barn och betonar att ett gott mottagande och en god integration av migrerande minderåriga är en långsiktig investering i välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter. 

Kontaktuppgifter: 

Lauri Ouvinen
Tfn +32 473536887
lauri.ouvinen@cor.europa.eu