EU:s östra flank ökar motståndskraften när Rysslands krig går in i år fem – fortsatt utveckling under hybridhot i Elbląg

Regioner i frontlinjen och lokala ledare diskuterar beredskap på lokal nivå inför ökade hot och långsiktiga störningar.

Europeiska regionkommittén (ReK) höll ett externt seminarium i sitt utskott för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser (CIVEX) i Elbląg den 10 april 2026 för att bedöma den snabbt föränderliga verkligheten längs landgränsen mellan EU och Ryssland och diskutera hur lokala och regionala myndigheter kan stärka beredskapen, motståndskraften och sammanhållningen i EU:s östra gränsregioner.

Seminariet ”Om gränsen mellan EU och Ryssland: perspektiv och utmaningar för EU:s gränsregioner” samlade ReK-ledamöter, folkvalda företrädare för regioner och städer och experter för att stärka ett tydligt politiskt budskap: att skydda EU:s östra gräns kräver fortsatt vaksamhet, starkare motståndskraft och samordnade åtgärder på alla förvaltningsnivåer.

Mot bakgrund av en tuffare säkerhetsmiljö vid gränsen mellan EU och Ryssland på grund av Rysslands aggressiva politik i samband med landets pågående anfallskrig mot Ukraina fokuserade seminariet på tre prioriteringar:

• den lade fram de säkerhets- och styrningsfrågor som är gemensamma för gränsregioner från Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och andra länder, inbegripet cyberattacker, desinformation och instrumentalisering av migration,
• Den bedömde konsekvenserna för den territoriella utvecklingen och undersökte åtgärder för att stärka beredskapen, civilskyddet och den institutionella motståndskraften.
• Den identifierade konkreta politiska alternativ för att hålla samhällena vid de östra gränserna livskraftiga och konkurrenskraftiga, samtidigt som den sociala sammanhållningen och integriteten på EU:s inre marknad skyddas.

Diskussionen ägde rum mot en kraftig försämring av säkerhetsmiljön på Europas östra flank, där Rysslands krig mot Ukraina fortsatte och trycket på gränsen mellan EU och Ryssland ökade. För att bättre förstå situationen på plats träffade seminariedeltagarna lokala ledare i kommunen Braniewo, nära gränsen mellan Polen och Kaliningrad, och besökte gränsövergångsstället Grzechotki-Mamonowo. Diskussionerna gav värdefulla insikter om de dagliga utmaningar som gränssamhällen står inför, såsom minskande ekonomier och avfolkning, men också om deras strävanden efter ett starkare europeiskt samarbete.

Regioner i frontlinjen för hybridhot

EU har en landgräns på cirka 2 500 km till Ryssland. Stora sektioner är nu effektivt förseglade och under strikt övervakning. Gränsregionerna i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen – inklusive områden som gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad, som regionen Warmińsko-Mazurskie – står inför en de facto ny "järnridå": minskad rörlighet och handel, ökad exponering för hybridhot och långsiktiga strukturella begränsningar för regional utveckling. Lokala och regionala myndigheter i EU:s östra gränsregioner är ofta de första som upptäcker och reagerar på hybridhot, inbegripet desinformation, cyberattacker, eventuellt sabotage och instrumentalisering av migration. De bär också en allt större börda när det gäller att säkerställa kontinuiteten i offentliga tjänster under ökade säkerhetsbegränsningar som påverkar de resurser som står till deras förfogande. Genom att sammankalla lokala och regionala ledare i Elbląg och regionen Warmińsko-Mazurskie lyfte ReK fram gränsregionernas perspektiv på säkerhet och resiliens som en del av EU:s politiska agenda och underströk behovet av varaktigt, riktat EU-stöd, särskilt genom sammanhållningspolitiken och kompletterande instrument, såsom det nyligen offentliggjorda meddelandet från kommissionen om EU:s östra gränsregioner.

Uppnå resiliens och sammanhållning i de östra gränsregionerna

Deltagarna diskuterade praktiska svar på hybridhot och deras konsekvenser för den territoriella styrningen, inbegripet beredskap, civilskydd, it-säkerhet och kriskommunikation. De undersökte också hur man kan säkerställa kontinuiteten i samhällsviktiga tjänster och social sammanhållning under långvarig geopolitisk instabilitet.

Seminariet tog också upp de socioekonomiska konsekvenserna av störd handel och rörlighet och risken för förnyad isolering för gränsområden. Deltagarna betonade vikten av en robust, säkerhetsmedveten sammanhållningspolitik och av att anpassa det interregionala samarbetet så att EU-stödet effektivt stärker den långsiktiga motståndskraften, konkurrenskraften och det strategiska oberoendet i de östra gränsregionerna.

Under seminariets andra del granskade deltagarna politiska strategier och exempel på genomförande för att hjälpa de östra gränsregionerna att upprätthålla utveckling och livskvalitet trots störningar i handelsförbindelser, leveranskedjor och direkta personkontakter. Diskussionen inriktades på genomförbara åtgärder för lokala och regionala myndigheter och på hur instrument på EU-nivå och gränsöverskridande samarbete inom Europa, inbegripet med partner som Ukraina och Moldavien, skulle kunna mobiliseras för att leverera mätbara resultat.

Föra EU närmare medborgarna i gränsregionerna

Regioner längs EU:s östra gräns utsätts för ihållande säkerhetstryck och långsiktig socioekonomisk anpassning. I egenskap av den förvaltningsnivå som befinner sig närmast medborgarna spelar de lokala och regionala myndigheterna en central roll för beredskap och resiliens, bland annat när det gäller att skydda samhällen, motverka hybridhot och hantera effekterna av minskade gränsöverskridande utbyten. Vid seminariet bekräftades att de lokala och regionala myndigheterna vid gränsen leder svaret på denna situation, samtidigt som en förstärkning av EU:s östra gräns kräver en långsiktig, samordnad strategi som matchar säkerhetskraven med sammanhållnings- och utvecklingsmål som är anpassade till verkligheten på lokal nivå.

Citat:

Marcin Kuchciński (PL–EPP), regionpresident i Warmińsko-Mazurskie och ledamot av Europeiska regionkommittén: ”Vi bjöd in kommitténs ledamöter till Elbląg, en av de största städerna i vår region, som ligger bara 50 km från den polsk-ryska gränsen. Tack vare våra röster blir Bryssel medvetet om de särskilda utmaningar som våra städer, kommuner och regioner står inför – från Lappland till Svarta havet. Kommissionen har tydligt erkänt att de kräver en särskild status och nya stödmekanismer. Regioner som Warmian-Masurian Voivodeship är inte längre bara gränsområden - de har också blivit väktare av europeisk säkerhet. Även om gränserna delar oss, förenas vi av gemensamma mål och tron att ingen av utmaningarna kan lösas isolerat. Vi drog slutsatsen att Elbląg är det bästa stället att diskutera nya problem, utmaningar och möjligheter för EU:s gränsregioner. Seminariet gav utrymme för en debatt om framtiden för EU:s östra gränsregioner, som mot bakgrund av de nuvarande geopolitiska förändringarna har fått strategisk betydelse. Evenemanget kombinerar ett EU-omfattande perspektiv med fokus på säkerhet och sammanhållning med en lokal syn på de vardagliga utmaningar som invånarna står inför.”

Dovydas Kaminskas (LT–Renew), borgmästare i distriktskommunen Tauragė och ledamot av Europeiska regionkommittén: ”En av de viktigaste sloganerna som vi använder inom ReK är ”rätten att stanna”. I den geopolitiska situation som vi har i dag är regionerna i östra EU den mest sårbara delen av Europa, eftersom de är de första som känner av effekterna av den turbulenta geopolitiska situationen. Cyberattacker, desinformation, propaganda, migration som vapen och luftangrepp skapar rädsla och minskar förtroendet för demokratin. Regioner, städer och samhällen hanterar dessa frågor varje dag. Därför behövs nya incitament för företag, nya investeringar för bättre offentliga tjänster och nya möjligheter för medborgarna för att regionerna åtminstone ska ha möjlighet till sammanhållna framsteg i EU och för att människor ska kunna stanna och bo i sin region.”

Jacek Protas (PL–EPP), ledamot av Europaparlamentet: ”I dag är säkerheten för Europeiska unionen och hela vårt samhälle beroende av säkerheten vid dess östra gränser – säkerheten i de östra regionerna på vår kontinent. Jag är mycket glad över att majoriteten av de europeiska politikerna har förstått detta och att vi i dag inte bara diskuterar nya instrument och särskilt stöd till dessa regioner, utan att konkreta beslut redan har fattats för att hjälpa oss att hantera denna extremt utmanande situation.”

För mer information:

EU:s cirka 2 500 km långa landgräns till Ryska federationen går längs Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen, inklusive den ryska enklaven Kaliningrad. Sedan 2022 har gränsområdena genomgått en markant förändring i sin verksamhetsmiljö, med minskad gränsöverskridande rörlighet och ökad exponering för hybridhot.

ReK förbereder också det framtida arbetet med de östra gränsregionerna, inbegripet ett kommande COTER-yttrande om kommissionens meddelande om EU:s östra gränsregioner.

Europeiska regionkommittén är EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala företrädare. CIVEX-utskottet är ReK:s utskott med ansvar för medborgarskap, samhällsstyrning, institutionella frågor och EU:s yttre förbindelser.

ReK:s tidigare arbete:

• 2025 – CIVEX-utskottets externa seminarium i Prešov, Slovakien, om gränsöverskridande samarbete med Ukraina.
• 2024 – ReK:s yttrande ”Försvar av demokratin”.
• 2023 – ReK:s yttrande ”De lokala och regionala myndigheternas roll i kampen mot desinformation och utländsk informationsmanipulering och inblandning”.

Kontaktperson:
Wioletta Wojewodzka
Tfn +32 2 282 2289
Mobil: +32 473 843 986
wioletta.wojewodzka@cor.europa.eu