Regioner och städer kräver att EU föredrar en försvarsstrategi som stärker säkerheten

Europeiska regioner och städer står i frontlinjen för dagens säkerhetsutmaningar, från effekterna av kriget i Ukraina till trycket på de yttre gränserna och hybridhot, vilket gör lokal resiliens och beredskap viktigare än någonsin. I detta sammanhang höll Europeiska regionkommitténs (ReK) ledamöter en debatt och antog ett yttrande om den europeiska försvarsberedskapen 2030 vid plenarsessionen den 15 oktober, med tydliga krav på att säkerställa att Europas försvarsambitioner stärker säkerheten och samtidigt stärker de lokala industrierna. 

Under debatten, som hölls med general Christophe Gomart (FR–EPP), ledamot av Europaparlamentet, och föredragande för ”Utkast till betänkande om europeisk försvarsberedskap 2030: bedömning av behov betonade ReK-ledamöterna att regionerna spelar en avgörande roll när det gäller att bygga upp försvarskluster och teknikkluster med dubbla användningsområden, särskilt i gränsområden. De betonade att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt regioner vid de yttre gränserna som riskerar aggression, med riktat socioekonomiskt stöd, och att lokala och regionala myndigheter också bör erkännas som nyckelaktörer när det gäller att stärka den civila beredskapen och motståndskraften mot hybridhot. 

ReK:s ledamöter antog ett yttrande som innehåller platsbaserade rekommendationer och lagstiftningsförslag för att säkerställa att beredskapen 2030 tar hänsyn till territoriella realiteter, tillgångar och utmaningar, och att den gynnar kluster och små och medelstora företag i EU och stärker EU:s territoriella sammanhållning, och noterade att sammanhållningspolitiken kan stödja försvarsindustrin om den bidrar till att skapa regionala arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, i linje med dess centrala uppdrag. I yttrandet efterlyses också ytterligare förstärkning av synergierna mellan sammanhållningspolitiken och försvarsmålen. ReK:s ledamöter noterade att instrumentet för säkerhetsåtgärder för Europa (Safe) redan har antagits av rådet och betonade att det bör finnas en stark definition av europeisk preferens för att säkerställa att de betydande investeringar som krävs för EU:s säkerhet kommer att bidra till lokala EU-industrier och stärka den europeiska suveräniteten. De underströk att finansieringen i första hand måste gynna EU:s medlemsstater och Ukraina och att minst 70 % av kostnaderna för försvarskomponenter i finansierade projekt bör ha sitt ursprung i EU, med designmyndighet baserad i unionen.  

Lokala och regionala ledare betonade behovet av att bevara den regionala sammanhållningen när man stärker EU:s försvarsindustri och ser till att territorier som hyser försvarskluster och nationella mästare förblir konkurrenskraftiga. I yttrandet varnar ReK-ledamöterna också för att de nuvarande finanspolitiska begränsningarna och en fyraårig strategi för försvarsutgifter riskerar att bli en ”finanspolitisk klippa” och efterlyste i stället en förlängd tidsram fram till 2032 för att ge regeringarna och industrin stabilitet. De betonade att det inte är hållbart att förlita sig på skuld för att strukturellt finansiera vår säkerhet och föreslog därför att ett nytt system med genuint egna medel skulle inrättas för att garantera EU:s kapacitet att effektivt reagera på säkerhetsutmaningar i framtiden. 

Citat  

Föredragande Ricardo Rio (PT–EPP), borgmästare i Braga: ”Den europeiska säkerheten kan inte enbart förlita sig på ökade militära investeringar. Den måste bygga på en integrerad vision som stärker våra samhällens motståndskraft, våra territoriers konkurrenskraft och sammanhållningen mellan våra regioner. Den nya europeiska försvarsstrategin är grundläggande för att skydda Europas säkerhet, stödja våra allierade såsom Ukraina och se till att Europa är bättre förberett på att möta framväxande hot från Ryssland och andra länder. Städer och regioner spelar en avgörande roll: Det är vi som omvandlar denna strategi till konkreta åtgärder som skyddar medborgarna, främjar innovation och driver på en hållbar och inkluderande utveckling.” 

General Christophe Gomart (FR–EPP), ledamot av Europaparlamentet och förste vice ordförande för utskottet för säkerhet och försvar (SEDE): ”Denna rapport om den europeiska försvarsberedskapen 2030: Assessment of Needs” syftar till att stärka de europeiska försvarsföretagen genom att föreslå nya finansieringsmekanismer. På grundval av över 60 intervjuer med europeiska försvarsföretag och investerare identifieras tre centrala utmaningar: säkra fler beställningar och ökad synlighet, öka produktionstakten och förbättra tillgången till finansiering. Med fokus på den tredje utmaningen tar man itu med svårigheterna att få finansiering, behovet av mer flexibla tolkningar av ESG-kriterier för att uppmuntra investerarnas deltagande och bristen på storskaliga, specialiserade europeiska investeringsfonder. Trots betydande försvarsutgifter från EU:s sida hävdas i rapporten att de nuvarande anslagen är otillräckliga jämfört med globala motparter, vilket kräver innovativa finansieringslösningar för att stärka sektorn. Dessa frågor står i centrum för Europeiska regionkommitténs oro. Regioner och territorier är verkligen grogrunden för utvecklingen av EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas.” 

Bakgrund 

• Video och bilder från debatten 

• EU:s årsrapport om tillståndet i regionerna och kommunerna 2025 visar att den lokala säkerheten sätts på prov: Kritisk lokal infrastruktur hotas allvarligt av cyberattacker, lokalpolitiken påverkas av felaktig information och regionerna måste nu bidra till att öka den civila beredskapen och skapa industrikluster inom säkerhets- och försvarssektorn. 

• Den 22 september lanserade Europeiska regionkommittén arbetsgruppen för försvar,under ledning av Fernando López Miras (ES–EPP), regionpresident i Murcia, för att integrera regionala och lokala perspektiv i EU:s försvar och stärka Europas motståndskraft genom att främja territoriella bidrag till försvarsberedskap, civilskydd, krishantering och en konkurrenskraftig försvarsindustri.   

• Den 19 marslade Europeiska kommissionenfram vitboken om deteuropeiska försvaret – Beredskap 2030 och, som en del av ReArm Europe-planen/ReArm Europe-beredskap 2030, ett ambitiöst försvarspaket som ger EU:s medlemsstater finansiella hävstänger för att driva på en ökning av investeringarna i försvarskapacitet. Planen ReArm Europe/Readiness 2030 syftar till att stärka den alleuropeiska försvarskapaciteten med finansiella medel, men vitboken innehåller en ny strategi för försvaret och identifierar investeringsbehov. 

• Europeiska unionens råd antog den 27 majsäkerhetsåtgärdenför Europa (Safe) - ett nytt finansiellt instrument som ger upp till 150 miljarder euro i konkurrenskraftigt prissatta lån med lång löptid till medlemsstaterna för att påskynda försvarsberedskapen genom att möjliggöra brådskande och stora investeringar till stöd för den europeiska försvarsindustrin. Safe är på väg att bli det mest framgångsrika försvarsinstrumentet med tanke på att det totala beloppet på 150 miljarder euro i lån har avsatts på mindre än sex månader. 

• Akten tillstöd för ammunitionstillverkning syftartill att öka ammunitionstillverkningskapaciteten i hela Europa och därmed hjälpa medlemsstaterna att fylla på sina lager och leverera ammunition till Ukraina genom att förutse flaskhalsar och brister i försvarsleveranskedjorna.