Regionerna och städerna antar förslag om att reformera sammanhållningspolitiken och motsätter sig alla försök att centralisera den till de nationella regeringarna.

Europeiska unionen behöver en stark, flexibel och reformerad sammanhållningspolitik som är tillgänglig för alla territorier, med regioner och städer i centrum, för att stärka EU:s konkurrenskraft och samtidigt minska de regionala ojämlikheterna. Detta är en stark uppmaning från regionala och lokala ledare som vid en plenarsession i Europeiska regionkommittén (ReK) den 20–21 november antog ett paket med yttranden som fastställer byggstenarna i sammanhållningspolitiken efter 2027. 

Territoriella ojämlikheter ökar i hela Europa, samtidigt som regionerna står inför nya utmaningar kopplade till klimatkrisen, energiberoendet, demografiska förändringar och geopolitiska spänningar. Sammanhållningspolitiken – som för närvarande utgör omkring en tredjedel av EU:s långtidsbudget – har en avgörande roll att spela när det gäller att genomföra dessa nya prioriteringar, eftersom de ofta kräver en platsmedveten strategi och berör regionernas och städernas befogenheter. 

I ett viktigt ramyttrande från medföredragandena Vasco Alves Cordeiro (PT–PES), ReK:s ordförande, och Emil Boc (RO–EPP), ordförande för ReK:s utskott för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget, som enhälligt antogs av ReK:s plenarsession, betonades att sammanhållningspolitikens inverkan är beroende av de lokala och regionala myndigheternas kunskap och deltagande för att säkerställa att projekten är relevanta, effektiva och hållbara. ReK motsatte sig därför alla framtida åtgärder för centralisering inom sammanhållningspolitiken som skulle koncentrera mer makt i händerna på EU och nationella myndigheter. 

Huvudprioriteringar för den framtida sammanhållningspolitiken

Företrädare för städer och regioner betonade att sammanhållningspolitiken har utsatts för påtryckningar för att ta itu med många prioriteringar, samtidigt som dess främsta mål bör vara att åtgärda geografiska skillnader. Sammanhållningen i Europa kan dock inte främjas enbart genom sammanhållningspolitiken. All EU-politik och nationell politik bör eftersträva samma mål på ett samordnat sätt. ReK efterlyste därför inrättandet av en EU-övervakningsram för att bedöma genomförandet av politiken i syfte att främja sammanhållningen.

För att förenkla de sammanhållningspolitiska reglerna efter 2027 efterlyste regionerna och städerna en gemensam strategisk ram för EU-medel, vilket skulle minska antalet finansieringsinstrument, och de motsatte sig inrättandet av nya sektorsspecifika EU-fonder utan något tydligt mervärde jämfört med befintliga fonder, såsom den aviserade konkurrenskraftsfonden. 

De regionala och lokala myndigheternas deltagande genom modellen med delad förvaltning, flernivåstyre och partnerskapsprincipen måste förbli de vägledande principerna för en reformerad sammanhållningspolitik efter 2027. Lokala och regionala ledare är också öppna för att utforska nya sätt att förbättra tillhandahållandet av sammanhållningspolitiska medel, bland annat genom att följa aspekter av den prestationsbaserade modellen i vissa specifika fall.

Ett stärkt europeiskt territoriellt samarbete

Med tanke på de territoriella utmaningarnas omfattning uppmanade städerna och regionerna de nationella ledarna och EU:s ledare att utrusta sammanhållningspolitiken efter 2027 med en budget som motsvarar uppgiften, åtminstone motsvarande budgeten för 2021–2027 (inklusive tillägget på 50,6 miljarder euro från React-EU) i reala termer. I enlighet med begäran i ett yttrande som utarbetats av Karsten Uno Petersen (DK–PSE), ledamot av regionfullmäktige i Syddanmark, bör sammanhållningspolitikens mål om europeiskt territoriellt samarbete höjas jämfört med den nuvarande programperioden, så att det utgör minst 8 % av det totala beloppet. Europeiskt territoriellt samarbete har visat sig vara ett av EU:s viktigaste politiska verktyg för att främja sammanhållning och stärka den inre marknaden genom att undanröja gränshinder. Därför bör budgeten för dess komponent för gränsöverskridande samarbete åtminstone fördubblas i EU:s nästa långtidsbudget. 

Förbättra det gränsöverskridande samarbetet

Genom ett särskilt yttrande som utarbetats av Pavel Branda (CZ–ECR) varnade vice borgmästare i Rádlo regionala och lokala ledare också för att liv fortsätter att äventyras av administrativa problem, ekonomiska problem och tekniska hinder som hindrar räddningstjänsten från att passera EU:s inre gränser. De uppmanade därför de nationella regeringarna och de regionala myndigheterna att öka sina ansträngningar för att nå överenskommelser med sina grannar för att göra det möjligt för beredskapsgrupper över gränserna.   

Bekämpande av demografiska förändringar

På begäran av det ungerska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd antog ReK också ett yttrande om hur sammanhållningspolitikens fulla potential kan utnyttjas för att hantera demografiska förändringar, utarbetat av Raquel GARCÍA GONZÁLEZ (ES–PES), generaldirektör för Europafrågor vid Asturiens regering. Den demografiska omställningen bör erkännas som en prioritering vid sidan av den gröna och den digitala omställningen, sade ReK-ledamöterna. I detta syfte är det viktigt att definiera kategorin ”regioner i demografisk omvandling” för att underlätta en gemensam EU-omfattande förståelse och bättre spåra investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken som bidrar till att ta itu med orsakerna till och konsekvenserna av demografiska förändringar. Rådet (allmänna frågor) förväntas stödja sig på ReK:s yttrande i sina slutsatser om sammanhållning och demografiska förändringar, som enligt planerna ska antas den 28 november. 

Citat

Vasco Alves Cordeiro (PT–PES), medföredragande för En förnyad sammanhållningspolitik efter 2027 som inte lämnar någon på efterkälken, och Europeiska regionkommitténs ordförande: ”Sammanhållningspolitiken handlar inte bara om finansiering, program och regler. Sammanhållningspolitiken handlar framför allt och främst om kärnan i det europeiska projektet, om att inte lämna människor eller platser på efterkälken. Sammanhållningspolitiken är en framtidsinriktad politik som gör det möjligt för alla territorier från alla hörn av Europa att möta utmaningar som att hantera klimatkatastrofer eller stödja den demografiska omställningen. Därför är det mycket viktigt att de lokala och regionala myndigheterna förblir drivande när det gäller att genomföra politiken på fältet.”

Emil Boc (RO–EPP), medföredragande för ”En förnyad sammanhållningspolitik efter 2027 som inte lämnar någon på efterkälken”, ordförande för ReK:s utskott för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget, och borgmästare i Cluj-Napoca: ”En förstärkt sammanhållningspolitik med ett starkt lokalt och regionalt engagemang är inte bara en mer demokratisk politik, det är en effektivare politik. Sammanhållningspolitikens framtid måste prioritera partnerskap framför centralisering, subsidiaritet framför enhetlighet och lokala åtgärder framför avlägsna mandat. Min dröm är ett Europa som blomstrar eftersom det är sammanhållet. Ett Europa där alla medborgare har frihet att röra sig, men också frihet att stanna och blomstra i sin hemregion. ett Europa som är starkt eftersom det värdesätter varje röst, varje region och varje samhälle.”

Pavel Branda (CZ–ECR), föredragande för ”Attundanröja hinder för samarbetet mellan räddningstjänsterna i EU:s gränsregioner”,vice borgmästare i Rádlo: ”I egenskap av företrädare för en gränsregion vet jag med egna ögon hur viktigt det gränsöverskridande samarbetet är och hur det påverkar de gränsöverskridande samhällena i praktiken.”

Raquel GARCÍA GONZÁLEZ (ES–PES), föredragande för ”Hur sammanhållningspolitikens fulla potential kan utnyttjas för att hantera demografiska förändringar”, och generaldirektör för Europafrågor vid Asturiens regering: ”Demografiska förändringar påverkar regioner i hela Europa på mycket olika sätt. För att effektivt ta itu med den akuta utmaningen med avfolkning är det mycket viktigt att regionerna behåller kontrollen över förvaltningen av sammanhållningspolitiken.”

Karsten Uno Petersen (DK–PES), föredragande för ”Det europeiska territoriella samarbetets framtid efter 2027”, och ledamot av regionfullmäktige i Syddanmark: ”Gränsregioner utgör 40 procent av EU:s territorium, och 30 procent av EU:s befolkning bor i gränsregioner. Därför bör finansieringen av gränsöverskridande samarbete fördubblas i EU:s nästa fleråriga budget.” 

Bakgrund

• Se över plenardebatten om en förnyad sammanhållningspolitik som inte lämnar någon på efterkälken.
• Den 20 november antog ReK yttrandet ”EU:s budget och platsbaserad politik: förslag till nya utformnings- och genomförandemekanismer i den fleråriga budgetramen efter 2027 som utarbetats av Marie-Antoinette MAUPERTUIS (FR–EA), ordförande för Korsikas regionala församling.
• I november 2023 antog ReK ett första yttrande om sammanhållningspolitikens framtid efter 2027. Utarbetat av medföredragandena Vasco Alves Cordeiro och Emil Boc. 

Kontakter

Monica Tiberi – talesperson för ReK:s ordförande
Mobile: +32 479 51 74 43
monica.tiberi@cor.europa.eu

Matteo Miglietta
Tfn +32 470895382
matteo.miglietta@cor.europa.eu